Göteborgsposten – 29 maj 1869, sida 1

Tryckt hos D. F. Bonnier. 1000 —— WW —— syskon lefver blott en äldre broder, innehafvare af Fullerö sideikomiss. I Söndags afled i Waksala i Upland sd. riksdagsmannen Johan Persson i Årsta i en ålder af 68 år och 25 dagar. Den aflidne var under sin kraftigaste ålder tagen i anspråk för offentliga värf af flerahanda slag. Från och med riksdagen 1840 till ståndsriksdagarnes slut var han riksdagsman, representerande Waksala, Bällinge, Rasbo, Ulleräkers, Hagunda och Lagunda härader eller Upsala läns hela mellersta domsaga. Åren 1844 till och med 1863 var han fullmäktig i riksgäldskontoret. Flera kommunala värf voro honom uppdragna, bland hvilka landstingsmannaskapet och direktörsskapet i länets brandstodsbolag. Olverstelöjtnanten vid marinregementet, B. E. Fornell, som d. 22 d:s alled i Karlskrona, erhåller i Blek. P:n nedanstående vackra dödsruna: Foad i Göteborg d. 23 Juli 1820 och utnämnd till underlöjtnant vid ofvannamnde reg:te år 1838, måste han vid början at sin tjenstebana dela unga militärers, under fredstid vanliga, lott att avancera långsamt; men vann, efter att halva uppnatt kaptensgraden, hastig befordran samt blef öfverstelöjtnant och 1:e bataljonschef år 1866. En af desse sällsynte, som naturen, så till sägande i saddergälva, skänker förmåga att arbeta uti flera riktningar och dervid qväfva hvarje retelse till osvermod eller egenkärlek, sökte han förkofran uti sitt egentliga yrkes både theoretiska och praktiska delar, egnade lediga stunder åt vidsträckt Jäsning, företog lärorika uislygter till främmande länder och blef författare. Uader det lanta namnet: Jeremias Munter-, utgaf han år 1848 sina så kallade ÅEtyder-; år 1851 En gnista; 1855 Lyckan; 1858 Fran alienoch 1862 Dramatiska Etyder. Men den välvilja, med hvilken dessa arbeten af den lsanue publiken emottogos, kunde icke förmå honom att afkasta anonymitetens slöja, ty han fann ett verkligt nöje uti att, såsom okänd, höra sin förmåga bedömas och fästa afseende vid rättvisa aomärkningar. , Dessutom låg det på bottnen af hans karakter en blygsumhetskänsla som uppväckte sarhaga för att synas jaga efter beröm. Svensk i själ och hjerta, nitälskande för allt hvad han ansåg landa till fosterlandets nytta och menniskoslägtets sanna upplysning, förstod han att, genom sitt manliga väsen, sin ovanliga uppfattningsförmåga och lätthet att genom ord uttrycka sina tankar, sprida trefnad inom både större och mindre samqväm, vinna förmäns odelade högaktning i bredd med underhafvandes tillgifvenbet och, på ett gagnandle sätt, deltaga uti kommunala angelägenheters behanuling. I Vid den, såsom man med skåäl tyckes kunna säga: förtidiga graff, hvari hao nu vunnit befrielse inän ett invärtes ondt, hvilket läkarekonsten ej förmådde håfva och som alstrade ett flerårigt med ovan lig styrka buret lidande, stå såsom närmast sörjande en älderstigen moder, eo bror och tvenne systrar, omkisoa af talrika vänner. Frid öfver det ädla, mulnande stoftet! Grefve N. L. F. Barck har, enligt N. I Dagligt Allehandas korrespondent i Madrid, till cortes inlemnat ett förslag af genomgripande vigt för staten. Spaniens jord har alfdrig — skulle man tro det: — blitvit uppI mårt eller införd i någon jordebok. Staten iknar kännedom om jordens natur och be; skalfenhet likasom om eganderättsförhållandena, och grundräntan ingår följaktligen unfFekär på slump och med en omätlig förlust ör staten. Der finnas t. ex. på många ställen egendomar at en otantlig vidd, hvilka i sramsarna tider blifvit anslagna till fromma tiftelser. Dessa halva försvunnit, men de, hvilka fått sig de förra ötverlätna för att uppehålla de senare, sitta i god ro såsom innehafvare — en mängd dylika förhållanden att sörtiga. För många år sedan upprättades och organiserades på militärisk fot ett slags landt; miiterikår, som sattes i förening med det stad I j j tistiska embetsverket, men ännu har denna sicke ens hunnit med sjelfva provinsen Madrid. Grefve Barcks förslag går ut på att på fyra år verkställa uppmätning och upprättandet af en cadaster ötver hela Spanien för en viss summa, hvilken först skulle behöfva betalas sedan hela arbetet vore fullgjordt, men på det Sättet att staten vid vissa terminer under dessa fyra år utgåfve skattkammar-obligationer, betalbara om fem år. Beräkningen är, att staten på de ökade skatterna skulle vinna så mycket redan under dessa år, att ingen särskild kostnad komme att drabba statsverket i och för arbetet, hvilket sålunda jemte dess fördelar för framtiden komme staten så till sägandes gratis till godo. Studentmötet i Kristiania. Deltagarne i detta möto från Lunds universitet äro nu, berättar Lunds W:d, utsedda. Sedan antalet inbjudna resenärer blifvit bestämdt till 70, an