Göteborgsposten – 27 maj 1869, sida 2

ingen angeläget att ej så stöta sig med de moderatrliberala, att dessa, för att kunna ernå rihetens goda, dragas till de radikala. D. 25 kände regeringen af de 292 valen utgången af 280. Af dessa hade 196 fallit på regeringens kandidater eller på oberoende, men mot regeringen vänligt sinnade personer, under det att af den afgjorda oppositionens anhängare 26 blifvit valda. 58 omval genom ballottering komma att företagas. Hufvudstaden Paris har denna gång visat sig mera afgjordt oppositionel än förut. En kort skizz öfver de valdistrikt, der de utförda valen äro kända meddela vi här: 1:sta valkretsen. Här har Gambetta blifvit vald och således besegrat den fordne representanten Carnot, hvars program dock var detsamma som Jales Favres. Ilan var likväl ej röd nog. Den valde Gambetta är en lysande folktalare, som på kort tid vunnit stor popularitet. Med en stämma, som tränger genom merg och ben, förstår han attleda massan, hvarthän han vill. Då han på ett af valmötena interpellerades om socialismen, talade han i mer än en halt timme med stor sy ndighet om den absoluta friheten, de oafytterliga menniskorättigheterna 0. 8. v., men undvek slugt att beröra den egentliga frågan. 2:dra valkretsen har hittills representerats af den bekante statsmannen och historieskritvaren Thiers, som dock nu ej kunnat besegra regeringens kandidat, chocoladsabrikanten Devinck, som i ett valbref kallar sig valldeles parisisk och alldeles sjelfständig-. Utgängen sväfvar ännu emellan dessa båda och kommer alt afgöras genom ballottering. 3:dje valkretsen. Ilär har Ollivier blisvit besegrad af den radikale Bancel, som erhöll 22,751 röster, under det Ollivier endast fick 12.430. Vi ha förut betecknat dessa båda mäns ställning. En af det radikala partiets manövrer har bestått deri, att det utpekat Ollivier som regeringskandidat, hvilket tyckes hafva verkat. 4:de valdistriktet har återvalt sin hittillsvarande representant Ernest Picard, som åtnjuter en hög grad af popularitet. 5:te valdistriktet. Utgången af valet i detta distrikt är ännu icke känd och kommer sannolikt att afgöras genom ballottering. Kampen har antagligen varit liflig och ståndat mellan distriktets hittills varande representant Garnier-Pagös samt hans radikala medtäflare George Baudin och Raspail, den förre förordad af bladet.Råveil!6:te valdistriktet. Äfven här är valets utgång obekant och kommer möjligen att tarfva ballottering mellan den hittillsvarande representanten Gubroult (hufvudredaktör för Opinion Nationale och vän till Emile Ollivier) och den socialistiske kandidaten Jules Fremy, medarbetare i Temps. De tal, som Fremy hållit på de allmänna mötena, ha tvenne gånger föranledt polisens inskridande. Det var Frömy, som yttrade, att kejsarens rådgifvare år 1866 Åförrådt Frankrike!, hvarefter mötet upplöstes. 7:de valkretsen har haft till kandidat den bekante Jules Favre, en af den lagstiftande församlingens mest framstående medlemmar och en glänsande talare. Distriktet har törut representerats af Darimon. Utgången synes dock äfven här vara tvifvelaktig, och kommer man väl att vädja till ballottering. Favre har här haft emot sig tvenne radikala: socialisten Contragel och den bekante Henri Rochefort, utgifvare af Lanterne. Alldenstund detta distrikt innehåller många radikala elementer, är det mycket möjligt att Favre här faller igenom. 8:de valkretsen har återvalt sin hittillsvarande representant Jules Simon, en bekant arbetarevän och ansedd både som skriftställare och talare. Han tillhör ungefär samma sida som Ollivier med kanske något radikal anstrykning. 9:de valkretsen har återvalt sin forne representant Eugöne Pelletan. Fastän Olivier fallit igenom i Paris, har han dock blifvit vald i Draguignan. Till öfriga val i landsorten skola vi återkomma, efter det närmare uppgifter ingått. Frankrikes officiela tidning meddelar följande pikanta notis: En utlänning, som gaf sig ut för att vara vinhandlare, har i flera dagar genomströfvat dalarne vid Maas och Marne, der han sysselsatte sig med topograsiska arbeten. Chefen för gendarmeriet i dehartem. Marne fann sig söranledd till att uppmana denne främling att förklara, i hvilken afsigt han företog dessa undersökningar, och han förklarade då, att han hette gretve von Häseler och var infanteriofficer inom preussiska a-måen. Ett i Berlin utfärdadt pass, som han bar på sig, bekräftade verkligen hans utsago. Han nekade för öfrigt icke till att han upptagit planritningar öfver åtskilliga punkter,