Herr Lecoq ). E(Roman af Emile Gaboriau. (Ölvers. sr. Franskan.) på han såg att denna olycksbådande profetia ej bevekte baronen, tryckte han hans hand, liksom till ett sista farväl och gick att öppna dörren för marquis de SFairmeuse. Martial blef måhända förtretad öfver att finna baron dEscorval der; han helsade dock på honom med utsökt artighet och började genast i glädtig ton berätta för herr Lacheneur att de föremål som han valt i slottet, skulle lastas på kärror och köras till honom. Herr d Escorval hade ingenting vidare i detta hus att göra. Att få tala med Marianne var omöjligt; Chanlonuineau och Jean voro hos henne. Han aflägsnade sig derföre och gick långsamt, plågad af en gruflig ångest, tillbaka samma stig han nyss förut trampat full af hopp. Hvad skulle han säga till den stackars Maurice? ... Han anlände till den lilla granskogen, då lätta steg på gångstigen förmådde honom att vända sig om. Marquis de Sairmeuse kom och gjorde tecken åt honom. Han stanuade helt öfverraskad. Martial tilltalade honom — Forts. fö N:o 112