Göteborgsposten – 13 maj 1869, sida 1

Herr Lecoq ). : (Roman af Emile Gaboriau. (Öfvers. fr. Franskan.) Baronessan kom tillbaka in, de båda männen upphörde att samtala, och tystnaden i rummet blef verkligt hemsk, då den endast afbröts af Maurices klagoljud. Hans oro, långt ifrån att upphöra, ökades tvärtom. Yrseln fyllde hans hjerna med inbillningsfoster, och i hvarje ögonblick hördes namnen Marianne, Martial de Saimeuse och Chanlouineau i hans fraser, som voro alltför osammanhängande för att man skulle kunna spåra någon tanke i dem. Huru lång denna natt föreföll herr dEscorval och hans hustru, det kunna endast de veta som ha räknat sekunderna i en minut vid en älskad persons sjuksäng.. Deras förtroende för abbe Midon var visserligen stort, men han var dock ej läkare som den andre, hvilken de väntade . . . Slutligen, då morgonrodnaden kom skenet från vaxljusen att blekna, hörde man derute en håst galoppera, och kort derefter inträdde doktorn från Montaignac. Han undersökte Maurice noga och efter en kort, i låg on hållen öfverläggning med presten, yttrade han: t Forts. fr. R:o 106