Göteborgsposten – 12 maj 1869, sida 2

MAPLE 2 SAMUI 191 vIULIIIIICICII, VA måste nu stå och blygas inför detta s. k. bigotta Spanien. Cortes ha neml. med stor majoritet beslutat, att trosbekännelsen ej mera skall lägga något hinder i vägen för offentliga embetens beklädande. Under arbeten om religionsfrihetssaken förklarade sennor Suner sig vara ateist och sade, att för honom voro Christus, Buddha och Mohamed lika goda, och den ene ej mera värd än den andre. Härunder afbröts han ej, men egendomligt är, att då han angrep dogmen om den obefläckade aflelsen och sade sig ej tro på den heliga jungfruns oskuld, återkallades han till ordningen; och då han ej tilläts att fortfara så, som han ville, lemnade han kammaren, följd af hela det republikanska partiet. Å andra sidan försvarade ultramontanen Manterola ej blott romerska kyrkan, utan äfven inqvisitionen, hvilken han kallade för en mycket aktningsvärd domstol, tilläggande, att prelaterna stodo öfver cortes, öfver landet, öfver verlden, samt fördömande Bibelsällskapet, som söker att bland folket sprida bibeln. Några telegrammer från Italien ha berättat om der genomförda ministerskiften. Orsaken härtill har varit denna. kabinettet Menabrea har hittills endast haft sitt stöd i en mycket svag och tvifvelaktig kammarmajoritet. Genom underhandlingar med de deputerade trån Piemont, hvilkas klubb kallas la Permanento och hvilka hittills utgjort ett talrikt och väl organiseradt parti, har det omsider lyckats för ministerpresidenten Menabrea och finansministere Digny att få ett nytt regeringsprogram antaget, hvilket kan med säkerhet räkna på understöd af en stor majoritet. Det är isynnerhet finansfrågan, som varit föremål för vidlyftiga underhandlingar med den parlamentariska oppositionen. Vid sammanträdet d. 3:dje förklarade piemontesarnes anförare, Ferraris, under förhandlingarne om finanslagen, att landet framför allt behöfde en stark, liberal majoritet, som kunde understödja de nationala sträfvandena och genomföra grundliga förbättringar i finansväsendet, och att den at Cambray Digny framställda, med piemontesarne aftalta finansplanen förtjente kammarens fulla förtroende. I följd häraf föreslog han följande dagordning: Kammaren uttalar såsom sin öfvertygelse, att nationen önskar en förening af krafterna, för att åvägabringa en ordnad finansstyrelse genom besparingar och skattereformer; den är vidare öfvertygad om, att man derigenom kan betrygga utvecklingen af de genom författningen och den allmänna omröstningen intörda frioch rättigheter; kammaren litar på ministerens förklaring om, att den vill leda statsförvaltningen i denna riktning, och öfver går härmed till behandlingen af finanslagens enskilda afdelningar. Denna dagordning antogs med 288 röster mot 60, således med en mycket stor majoritet. På grund härat inlemnade Menabrea med hela kabinettet sin asskedsansökan, hvarpå Menabrea fick i uppdrag att bilda ett nytt kabinett, hvilket är sålunda sammansatt: Ålenabrea ministerhresident; Minghetti utrikesminister; Cambray sinans-; Bertole krigs-; Mordini arbets-; Mirabelli justitic-; Ribotti sjö-; Largoni handelsoch Broglio undervisningsminister. Antalet af de i Frankrikes hufvudstad Paris inskrifna kandidaterna uppgår till 200. Af dessa äro ungefär 50 allvarliga kandidater, 50 kandidater utan all konseqvens och 100 Journalister ech politiska män, hvilka endast äro kandidater, för att kunna besöka valmötena. Flera valmöten ega rum hvarje dag. Hittills har blott ett blifvit upplöst, neml. det, der kandidat Cantagrel, f. d. folktalare och socialist, alltför hätttigt utfor mot romerska expeditionen och ockupationen. Alla ministrarne, med undantag af Rouher, ha begitvit sig ull departementen, der de äro födda eller ega gods, för att verka för regeringens kandidater. Då kejsaren läst Rocheforis första chronique i Rappel, sade han leende: Det förblir dervid, jag behötver blott mukta mina vänner. I Meaux uppträder Ernest Renan eom kandidat. I Paris har utkommit en broschyr :LEmpereur; densamma är en apologi öfver kejsaren och skildrar honom såsom furste, menniska, tänkare, skriftställare, samt lemnar redogörelse för hans inre politik och sociala reformer. Till senatorer ha utnämnts: deputeradena Larrabure, Luzy de Pellizac, hertigen af Ta rente och general Merlin, samt baron Taylor, bekant för svenska läsare från Upsalasångarnes pariserfärd, och den lärde sysiologon Claude Bernard. Berryers litterära qvarlåtenskap skall nu börja utgifvas under redaktion af redaktören för Gazetto de France, Charles Lacorube. Berryeres brefvexling med Napoleon III, grefven af Chambord, Lamennais och Chateaubriand skall isynnerhet vara anmärkningsvärd. Preussens nya pansarfartyg König Wilhelm I har anländt till Kiel. Dagbladet i Köpenhamn anmärker till denna notis: Bref till de engelska tidningarne om prinsens och prinsessans af Wales besök på Krim ha erinrat om en händelse, som innehåller en lexa, hvilken vi kunna ha godt af att minnas. Ryssland hade förr ingen sjömakt i Svarta TT 00