naden och gratifikationen till statskommissarien Bruno Johansson, som nedsaties från 1,000 rdr till 750 rdr. Den förra vedprutningen bestämdes med 92 röster mot 25 och den senare mel 92 mot 37. Frågan om hr Kafles ersättningsskyldighet afgjordes så, att han frikändes derifrän, såsom K. Mit föreslagit, statsutskottet tillstyrkt och första kammaren förut beslutat. Hr Björck bade ickefbiträdt ututskottets beslut, utan föreslagit att J af hr Kufles lön skulle årligen afdragas för statens räkning, emedan hr B. ej kunde godkänna grundsatsen, att försumlige tjenstemän skulle af nåd f.ikan as från det ansvar, som de enligt lag ikladt sig vid tjenstens mottagande — och till detta förslag yrkade hr Björck nu bifall. Det var ej utan, att ganska många af kammarens ledamöter lutade åt samma mening, som understöddes af hr Hseggström (med särdeles ifver) och hr Fredr. Pettersson. För bifall till K. M:ts proposition talade statsrådet Thulst:up samt hrr Pusse, Kjellson, Bergström, Witt och Adlersparre. De visade hvilken grymhet det ligger i den lagbestämmelse, som ålagzer orlogssartygsbesålhasfvare ersätaningsskyldighet för fartyget, och att något matsvarande ej finnes i andra sjöfarande länders lagar, hvarken Norges, Frankrikes, Österrikes, Englunds eler Nordamerikas förenta staters. Dessutom bestreds riksdagens rätt att döma i frågan, såsom hr Björck föreslagit, utan vore här endast fråga om att bifalla eller afslå K. M:ts proposition. Sedan hr Anlersparre slutligen upplyst kammaren, att kommendörkapt. Kafle, som tjonat i 30 år, ej hade större lön a stat än 2800 rdr och att han redan lidit betydiigt geuom den tvååriga rättegången, den ålagda suspensionen, genom att ha förlorat kommenderingsturer och blifvit forbigängen i tjensten, ullt för O äHas sorolyckande, bifölls betänkandet utan votering. —— Bsskttt.. LA