Göteborgsposten – 24 april 1869, sida 1

Tryckt hos D. F. Bonnier. 1009. och sabriksidkaren Å. P. Sjöberg under 10 års tid å en ny af honom uppfunnen bakladdningsmekanism, lämplig till förändring af perkussions-gevär. Ett mordattentat af sådan beskaffenhet, att man har svårt att tro på berättelsen derom, har nyligen försökts mot en persou på Dal. Wenersborgs P:n har härom erhållit foljande meddelande: I hemmanet Norra Hällan, Ferglanda socken, tilldrog sig förliden Fredags morgon följande. Ett fruntimmer, som först kom ut om morgonen för att öppna gångsdörren, varsenlef ett paket på trampen, som bade blifvit ditlagdt under natten. Paketet var väl omslaget med suören och innehöll ett litet skrin, cirka 12 tum längt, 9 tum bredt och 7 å 8 tum djupt, ofverklistradt med papper a alla sidor och i hörnen med gula remsor så att det liknade en stor cigarrlåda. Nyckelo var inlagd i ett papper och sastbunden ofvanpå locket. På locket lästes i tydligt prentade bokstafver: Omt älskade vän, Tillhör Jobannes Andersson eller Horngren, Försmå ej det en älskad hand dig skickat har, Låt ingen avnan det få se, Upplös det sjelf, Johannes Horngren1 Den lyck ige adressaten Johannes Andersson, som under tiden tillkommit och visade en lätt sorklarlig nyfikenhet att lära känna beskaffonheten uf den mystiska presenten, applicerade till den ändan nyckeln i det på framsidan af skrinet befintliga nyckelhålet och vred omkring, — men han var väl i brådskan något bardhändt, det ville icke gå utan skäret gick af. Johannes Andersson frånsröt då botten på skrinet, hvilken var fastsatt med små trånaglar. Då trädde ott innehåll i dagen lika oväntadt som hemskt att åse, nemligen 3 skarpladdade pipor. Piporna, bvilka voro bildade af gasrör voro instuckna med bakändarne i ett ekstycke, 3 a 4 tum i fyrkant. Tvenne af dem mynnade ut i skrinets framsida på hvar sin sida om nyckelhålet, och den tredje, som låg snedt öfver de andre, mynnade ut bort emot skrinets ena hörn. Då, såsom förut är nämndt, alla yttersidorna voro öfverdragna med papper, kuode naturligtvis hälen sor mynningarne ej synas; det väl sormade nyckelhälet var det enda som varsnades. På baksidan af det omformälda ekstycket var ett läs anbragt som skulle gifva eld. Detta låg bade åstadkommits genom delar af ett gammalt bossläs, nemligen hane och fjedrar som voro sastgjorde vid en liten tyrkantig Jjenplåt. Från låset utgick ett ganska konstmessigt gIller hvarigenom hanen hölls i spänning och som stod I förbindelse med en liten under nyckelhålet betintlig träslå, hvilken, så snart nyckeln vidrört densamma, ögonblickligen skulle saw hela mekaniken i rörelse och gifvit eld. I ekbiten var vidare insatt en cylioder med knallhatt; men som piporna lågo så djupt, att denne icke kunde lå något sammanhang med dem, hade i ekbitens ena ånda borrats ett groft bål, som ingick till ett kring piporna bildadt tomrum. Här var lyldt med krut samt sanghäl filade a piporna. Krutet uppgick i cylindern, så att om den spända hanen hade fått göra sin åsyftade verkan på knallbatten, så hade alla tre skotten gåll på en gång. Aut sa icke blef förhållandet, derför har man, som man finner, uteslutande att tacka den lyckliga omständigheten att nyckeln brast sönder. Hade den rysliga onlaggningen gått i fullbordan, så hade icke allenast Job. Anderssons lif gått, (ty vid försöket att öppna höll han mynningarne midt lör bröstet), utan mer än sannolikt är att olyckan kommit att träffa flera personer, enär alla husets innevånare stodo nytikna omkring under spänd väntan att få se den rara klenod som detta granna skrin antagligen innehöll. Pätagligt är nemligen att ej blott sjelfva skotten kommit att göra skada, ut.n älven piporna, som blifvit kastade omkring. äfvensom den krutfyllda ekbiten, hvilket allt hade ökat förödelsen. Beträffande anstilvaren af denna tillämnade illbragd sväfvar man ännu i fullkomlig okunnighe:. Herslöfs pastorat i Skåne. Konsul A. Hage i Köpenbamn har, såsom egare af Zireköpinge säteri och dermed förenad rätt att skiftesvis med K. M:t tillsätta kyrkoherde i Herslöfs pastorat, ingått med underdänig anhållan att i den pu uppkomna ledigheten, då en sådan rätt lagligen tillkommer K. M:t, få utnämna kyrkoherde under vilkor och erbjudande, att kallelserätten skulle sedermera för all framtid tå at K. M:t utötvas. Från Luleå skrifves d. 8 d:s: I våra norrbottniska elsdalar gör timmeryxan denna vinter en långt rikare skörd än någonsin förut. Man motser en utomordentlig trävaruexport ifrån Luleå och Piteå. Ett stort telegrafbolag. Den dansknhorsk-ongelska och den dansk-ryska telegrafliniens aktier ha sålts till ett nytt bolag. The great Northern Telegraphic Company, hvilket har för alsigt att med Köpenhamn säsom centralplats för styrelsen förena de dansk-engelska, dansk-norska, norsk-skotska, svensk-finska och dansk-ryska linierna. Detta bolags kapital skall, efter hvad det uppgifves, utgora 400,000 b.sterl. i aktier om 10 pund. Bolaget söker dessutom rättighet till anläggande af telegraflinier öfver Grönland till Canada och förbehåller sig ytterligare utvidgningar öfver Asien. Det nya bolagets aktier skola ätven noteras på Londons börs, och aktieegarne i de afträdda linierna ha företräde vid teckningen. Försäljningspriset är, enl. danska Dagbladet, 280 rdr sv. pr aktie för det dansk-norsk-engelska bolagets aktier och 234 rdr d:o för det dansk-ryska bolagets; båda slagens aktier lyda på 10 pund sterl. Utvandringen öfver Köpenhamn. De danska tidningarne berätta, att det andra amerikanska utvandrarefartyget Northern Light, som anländt till Köpenhamn, för att derifrån befordra emigranter, lemnar i afseende på anordningarne åtskilligt öfrigt att önska, och tyckes det verkligen, att döma af beskrifningarne, ej vara lämpadt för det tillämnade passageraroantalets färd öfver ÅArlanten under 3—4 veckor.