Göteborgsposten – 16 april 1869, sida 3

med den största glans, likaså i andra katolska städer, t. ex. i Breslau och Köln. Förutom lyckönskningar från de af sändebud representerade monarkerna, har påfven emottagit sådana från Englands, Preussens, Rysslands, Wärtembergs suveräner, från exkejsarinnan af Mexiko, exdrottning Isabella, prinsen af Asturien och storhertigen af Toscana. Påfven smyckade för öfrigt dagen med en amnesti. I Sydtyskland tyckes motviljan mot en nära anslutning till Preussen antaga en mer och mer bestämd form. En wienertidning lemnar i afseende på Wirtemberg följande upplysningar: I Okt. 1867 egde en sammankomst rum mellan Sydstaternas statsministrar, der man enades om ett principielt erkännande af vödvändigheten af ett sammanhängande försvarssystem för Sydstaterna och Nordförbundet samt bestämde, att en sästningskommission skulle utses för ordnande af förhållande i hänsyn till de fordna förbundsfästningarne Rastatt och Ulm. En dylik kom mission holl i fjor höstas sammanträden, men blef åter hastigt upplöst, emedan man — såsom det påstås — upptäckte, att hvarje ord, som talades i kommissionen, blef ännu samma dag telegraferadt till Paris. I Februari eller början af Mars d. å. — just vid den tid då den fransk-belgiska förvecklingen uppstod och Kreuzueitung oväntadt framkom med en allarmerande artikel om, att Belgiens oberoende var hotadt — kom det, möjligen i följd af en viok från Berlin, nytt lif i förbandlingarne mellan Sydstaterna. De baierska och wirtembergska statsministrarne höllo, beledsagade af departementschefer och sekreterare, ett sammanträde i Nördlingen, der man i all hemligbet förhandlade om vigtiga saker. I de otficiösa tidningarne hette det senare, att man diskuterat en — jernvägsfråga. Emellertid lugnade sig den allmänna meningen åter ang. farorna för ett krig mellan Frankrike och Preussen, och det enda synliga tecknet af någon gemensam verksamhet från sydstaternas sida var sammankallandet af en kommission i Stuttgart (d. 4 April), hvilken skulle förutom fästningsväsendet äfven taga under öfvervägande frågan om liqvidationen af förbundsfästningarnes fasta egendom. Men nu började svårigheterna mellan Wältemberg och Preussen. Det förra ville ej, att någon preussisk militär skulle i mötet deltaga. Häremot åter protesterade Baden. De preussiska tidningarne klaga bittert häröfver och säga, alt följden deraf skall bli, att UIms fästningsverh förfalla, att Rastatt endast blir nödtorstigt bibehållet och att man i sydtyskland ej kan tänka på några nya fästningsanläggningar. I Bayerns dep. kammare har yttrats: Bayern vill icke, att dess konung skall inspärras i den nordtyska fångburen. Bayrarne vilja heldre bayerischasterben als preussisch verderben. Kammaren förkastade ett förslag, som åsyltade införandet i Bayern af lika vapen med de preussiska. Berlinertidningarne rasa och den radikala National-Zeitung säger sig tillochmed hafva kommit till den öfvertygelsen, att den tyska författningsfrågan, d. v. s. Sydstaternas förening med Nordstaterna, endast skall kunna ske — med svärdets makt. Förenta Staternas president har nu definitivt utnämnt J. Lottorf Motley till sändebud i London; John Say i Wien och exguvernören Curtin af Pennsylvanien i Petersburg. Det påfliga jubilet har i Rom firats I j