kes politik och om dess medelbara följder kunna vara af ett välgörande inflytande för Europa. Englands enda ögonmärke vld dess jemförelsevis ringa deltagande i den europeiska kontinentens angelägenheter är — att aflägsna orsaker till krig och ge varaktighet åt den allmänna freden; och hvarje makt, som vid denna uppgift ansluter sig till detsamma, är dess bundsförvandt. I ett annat bref från London läsa vi: Sällan har äfven den berömdaste parlamentstalare så fängslat åhörarnes ögon och öron, som i går Kavanagh under debatten om den irländska sattiglagen för landsbygden. kavanagh är som bekant född utan armar och ben, och fastän han i flera år varit medlem af Underhuset för ett irländskt valdistrikt, i hvilket han räknas bland de största godsegarne, hade han visserligen alltjemt ifrigt deltagit i utskottssammanträdena och sndra parlamentariska arbeten, men ännu aldrig hållit något tal i Huset. Nyfikenheten var således spänd, då talmannen uppropade namnet Kavanagh och denne senare tog till ordet. Ett stort hufvud med hvälfd panna på en bredaxlad, stark stomme och en klar, sonor, ljudelig stämma. Man såg ej något spår af krympling hos mannen. De för honom sorterade papperen och anteckningarne lågo framför honom på hans hatt och han vände dem om med läpparne under sitt en qvart ihål lande tal, då och då afbruten af uppmuntrande cheers, hvilka voro långa och ihållande, då han slutat sitt anförande, hvilket angaf att han var väl bevandrad i sitt ämne. Kavanagh är 38 år gammal och sedan 1854 gift. Han är författare till en bok om sjöresor. Man talar om att aflägsna landhindret mellan Irländska Sjön och Atlantiska Ilafvet, d. v. s. att gräfva en kanal genom Irland, hvilken skall vara segelbar för de största fartyg. Denna kanal skulle gå från Dublin till Galway, så att ön delades i nästan tvenne hälfter. Verkningen härat skulle vara den, att den ansenliga skeppsfarten mellan Liverpool och Amerika skulle besparas en betydlig och dertill mycket farlig omväg. Om de af Frankrikes utrikesminister i lagstiftande kåren afgifna förklaringar rörande regeringens utrikes politik uppgifves nu, att han rent ut sagt, i hänsyn till den romerska frågan, att ögonblicket ännu icke var kommet för det romerska områdets utrymmande af de franska trupperna. IIan sade derjemte, att dagen förut en international kommission tillsatts, hvilken skulle fastställa det tunesiska regentskapet. Rörande grekiska frågan sade han: Frankrike önskade genomföra sin politik, hvars princip var fredens bibehållande. Det har lyckats bilägga tvisten och dessutom vunnit så mycket, att Grekland icke blifvit förödmjukadt. — Han slöt: låtom oss handla i vestern på samma sätt som vi gjort i östern. Frankrikes politik är freden, det skall med alla lagliga medel försvara densamma, och det skall, om så blir nödigt, förskaffa aktning åt densamma. Ändep. belge vill veta, att de franskbelgiska underhandlingarne uppskjutits, emedan Fråre-Orban först i Lördags eller Måndags ville inlemna nya förslag, i hvilka han skulle sammanfatta Belgiens uppfattning af frågan. Det vill deraf synas som att den uttrumpetade uppgörelsen kan komma att låta vänta på sig. Vicomte de Vannoise och vicomte Alaupaus, tvenne veteraner från kejsardömets dagar, ha aflidit. Den förre hade äfven deltagit i republikens krig. Victor Hugos nya roman Skrattmenniskan har nu utkommit i Paris; men den tår ej köpas på andra vilkor, än att man köper tör 100 fres andra goda och valda böcker af framstående författare, då man får den nya romanen på köpet. Krisrina Nilsson skall nu definitivt besöka London äfven denna sommar. Kommunalrådet i Florens har beviljat 10,000 lire för firande af Macchiavellis fjerde sekeldag; 5,000 lire skola betalas för den bästa monografien öfver den store statsmannen och de återstående 5,000 gifvas ut för en folkfest. Hertigen af Aosta skall hafva helt plötsligt i det djupaste incognito anländt till Berlin, der han tagit i betraktande åtskilligt sevärdt. Vi nästan betvifla uppgiftens sanningsenlighet. I Rom synes man befara utbrottet af en mazzinistisk eller garibaldistisk rörelse, hvars ledning skulle vara anförtrodd åt Menotti Garibaldi. Romerska regeringen har i Florens beklagat sig öfver de många frivilliga, som hålla sig vid Kyrkostatens norra och östra gränser. Spaniens arme skall under nästa fi nansår utgöra 80,000 man. Från katolikerna i Tyskland har dessa dagar afgått en adress till päfven mer anledning af dennes 50:åriga jubileum såson prest. Adressen är undertecknad af c: 700,000 katoliker, bland dem 13 furstar, 15(