Från IInVudstaden. Hertigen och hertiginnan af Östergötland gåfvo i Thorsdaga middag, till hvilken voro inbjudna riksdagens talmän och vice talmän, ordförande i riksdagens ständiga utskott samt högre militära och civila embetsmän, till ett antal af 60 personer. — Vid i Onsdags i Stockholm hållen fondbörs såldes bl. a. följande värdepapper: Obligationer: 5 proc. Stockholms stads at 1861, 95177 å) 96135 dito Jernkontorets af 1861, 94 proc., d:o pr 1876, 96 Proc.; 4 proc. Östgöta bypotekeförening af 1854. 803, a 81; d:o Smålands af 1854, 803, a 81; 42 proc. Göta kanalbolags af 1855, 831; 5!, proc. Karlstads af 1867, 95 proc. Premie Riksgåldsekontorets å 10 Th. Pr. C:t af 1860, 33.25 4 vÅgo. Banker och kredit-bolags-aklier: Med kuponger: Vesterbottens enskilda banks af 1869, 500; Sodermanlands d:o af 1869, 955,50 a 960; Skandinaviska kreditaktiebolagets af 1868, 222,50 af 1369, 212 å 212.75; Iadustri-kredit-aktiebolagets i Stockholm al 1868,57,50 a 58.0 13 Guihemot Weylandts grundsondsbevis af 1869, 1,030. Indusltri-aktier: Göta kenalbolag (l:a klass) af 1869, 37,25 a 37,50; Stockholms sjöforstkrings-aktiebolag al 1858, 327,50; Skandia brandoch lifforsåkringsbolag af 1869, 111 proc. — Vid prof. Baucks senaste musikhistoriska föreläsningar vid Musik. akademien har den tre-åriga ku:sen, äfvensom den svenska tonkonstens historia afslutats och har derjemte ny kurs börjat. P.-T. lemnar för dessa seancer följande redogörelse: Ester en öfversigt af den allmänna estetikens elemenrer, redogörelse för konstens begrepp, iden i dess särskilda modifikationer och specielt det sköna, idealets klädande i sinnlig form, såsom föremål för konstverksamheten, snillet och dess egenskaper samt talangen, osvergick talaren till betraktande af de olika konsterna och särskildt musiken, hvars begrepp närmare utvecklades. Harpå följde en afhandhing om musikens material, tonen, innehållande en osversigt at akustikens elementer; ljudets uppkomst, skilnaden mellan oartikuleradt och artikuleradt ljud, de båda svängningsarterna och de förhållanden, som bestämme tonens böjd och djup, klangsärg och styrka, samt hvad som frambringar dessa toners egenskaper; äfven redogjordes för relationen mellan ljudets och ljusets företeelser samt senare tidens rön i detta hänseende; för Konigs märkvärdiga upptäckt att göra tonen synbar (som äfven omtalades på akademiens högtidsdag 1867 af hennes preses). ÄÅsven vidrördes de olika konjekturerna angående musikens uppkomst och de kända förhållandena dervid, hvarvid talaren öfvergick till musiken hos de äldsta folkslag, hinduer och kineser, bamt de sinnrika relationerna mellan konst och myth hos förstnämnda folk. De musikaliska förhållandena hos bebreerna omtalades, hvarvid ock de storartade anordningarne vid tempeltjensten under Salmo, efter Josephi berättelse, avfördes. Härvid förekommo en