Göteborgsposten – 10 april 1869, sida 2

rönas genom proflastning. Ea sädan lastniog företogs förlidet år med ängfsartyget Götha, hvars resultat vi då omnämnde. I dessa dagar bar en dylik kontrollmätning företagits med ångf. Bore, som först uppmättes efter 1840 års reglemente och befanns vara 14,90 Dyläster, men efter 1865 års mätningsreglemente förklarats vara af 73 nylästers drägtighet. Sedan fartyget nu vid Stockholms tackjernsvåg blifvit så nedlastadt att hjulhusvingarne endast lågo 2 fot 1!, tum öfver vattnet, således mycket hårdt lastadt, utröntes att detsamma icke kan bära mer än 3,945 ctr och förklarades på grund häraf endast vara af 39 nylästers drägtighet — eller 84 nyläster mindre än hvad det efter 1865 ärs måtningssått blifvit uppmätt till. — Det kan vara af intresse att erfara, att sedan nedtryckningshöjden blifvit bestämd efter 1868 års kungörelse, företog sig skeppsmätaren att på förhand uträkna lästetatet efter 1840 års reglemente, och befanns denna uträkning angifva fartygets drägtighet till 40, 26 nyläster. Härigenom vill det synas som om 1840 års mätningsreglemente var grundadt på riktiga prineiper och att detsamma endast var oriktigt i afseende på nedtryckningshöjdens bestämmande, åtminstone hvad beträffar hjulångfartyg. Här kan tilläggas att före den nu skedda kontrollmätningens företagande gjordes pr telegraf en förfrågan hos kapten Carlsund, fartygets byggmästare, om huru många läster han ansåg Bore vara, på hvilken fråga ban likaledes pr telegraf gaf till svar att, enligt hans uträkning, skulle fartyget vara om 38,80 nyläster; äfvensom att fartygets styrman vid proflastningen och sedan fartyget endast nedlastats några tum samt vigten uppgifvits på det intagna jernet töretog sig att uträkna drägtigheten och kom till ungefär samma resultat som både fartygets byggmästare och skeppsmätaren. Häraf synes att det icke skulle vara någon omöjlighet att få ett reglemente för fartygs mätande på ett sätt som mera ofverensstammer med rätta förhållandet och hvarigenom den nu begagnade kontrollmätningen, som för Bore kostat omkring 600 rår, blefve obehöflig. Emellertid har detta fartyg sedan år 1866 fått betala hamnumgalder efter 73 nyläster, då det i sjelfva verket ej är mer än 39 lästers dragtighet, och det vore väl icke obilligt begära att de sålunda för mycket uppburna umgälderna återlemnades af vederbörande. Från St Barthelemy. Uti en till Stockholm ingången ensk. skrifvelse trån guvernören å S:t Barthelemy, kommendörkapt. U. P. L. Ulrich, daterad Gustavia d. 12 Mars, gifves ytterligare bekräftelse å hvad som redan blifvit meddeladt, eller att, till följd af inträffade särdeles gynnsamma väderleksförhållanden, tillståndet och utsigterna inom kolonien väsendtligen förbättrats; att befolkningen med ifver återgått till de nästan öfvergifna odlingsoch planteringsarbetena; samt att allt gifver förhoppning derom, att de hittills så hemsökta öboarne kunna i förhållande till det sorgliga förflutna, emotse den närmaste framtiden utan oro och bekymmer. Vidare gifver skrifvelsen ett lifligt uttryck åt den djupa tacksamhet, som uppfyller alla kolonisternas hjertan för de rikliga bidrag, hvilka så på allmän som enskild väg srän moderlandet kommit dem till del och hvilka medel guvernören anser vara tillräckhga att dermed afhjelpa den genom missväxten förorsakade nöden, ehuru fattigdomen och armodet naturligen vunnit hög grad af tillökning genom nödvändigheten för en hvar att under de förgångna svåra tiderna tillgripa hvarje möjligen besparad penning. Slutligen meddelas att, för ett samvetsgrannt utdelande af de erhållna understödsmedlen, en komitå blifvit tillsatt med uppdrag att noggrant undersöka förhållandena och derefter i samråd med regeringskonsulen bestämma beloppet af den hjelp, som bör tilldelas hvarje nödlidande. Breflåda. Å annonskontoret finnes att afhemta ett bref till Pacificus, hvilket på skriftlig begäran utlemnas. —— —-Å— LL