IIvarjehanda. Lefvande begrafven. De af våra läsare som vänta sig en härresande notis under denna hemska rubrik skola bli bedragna i sina förhoppningar. Frågan gäller nemligen helt enkelt afprofningen af en apparat till förekommande af skendöd. Den beokrifves sålunda i en Köpenbamnstidning: En sällsynt begrafning egde rum i går e. m. kl. 6 i grossh. Adolfs trädgård bakom börsen i närvaro uf en talrik skara sörjande. Det var egaren af den nyuppfunna apparaten, Vitalweter eller lifskraftsmätaren grossh. Pfeiffer, som lät sig lefvande begrasvas för att ölvertyga de inbjudoa, bland hvilka besunno sig flera af stadens läkare, magistratspersoner, tidningsreferenter m. fl., om apparatens duglighet. Hr Pfeiffer lade sig aer i en vanlig likkista, i hvars lock fanns ett hål af 2 å 3 tums diameter. Öfver detta sattes ett gjutet jernrör af omkring 22 alns höjd, som skrufvades fast i locket. Genom jernröret fördes apparaten, som består af messingsror med en lätt rörlig kula i ena ändan, ner i kistan, hvarefter denna betäcktes med jord till öfver en alns höjd. Kulan befinner gig så nära mannen i kistan att han vid den minsta rörelse måste stöta till henne och dervid sätta ett korg anbragt i en tillsluten glaskula i rörelse. Samtidigt med att korset rör sig, affyras en pistol och tändes ett bloss, äfvensom korset kan sättas i förbindelse med en i dödgräfvarens bostad anbragt elektrisk apparat. Försöket lyckades fullkomligt. Under mer än en half timmas tid var hr Pleiffer ordentligt begrafven och underhöll sig från sin trånga boning lifligt med sina vänner ofvan jord. Han erbjöd sig från grafven att låta försegla apparaten och qvarstanna öfver natten i kistan. Då åskådarne emellertid föredrogo att se honom uppstå ur grafven, blef denna öppnad och hr Pfeiffer stod åter i högönsklig välmåga bland sina vänner.