Göteborgsposten – 19 mars 1869, sida 2

— — — Från Utlandet. Förhållandena ha, såvidt man vet, i den belgiska jernvägstrågan icke ryckt framåt under senare dagarne. Deremot tror man sig nu hafva kommit till visshet om, att den belgiske konungen, då Frankrike stod fast vid sin önskan att få eina planer genomdrifaa, sannolikt dertill uppmanad från Preussen, begärde drottning Victorias mellankomst, hvarpå hon skref till Napoleon, kanske sckunderad af sin regering, ehuru det ej är med säkerhet kändt. Detta anbud om bemedling har dock Frankrike artigt, men bestämdt afböjt under den förklaring, att hela frågan är af uteslutande ekonomisk, men ingalunda politisk art, så att främmande inblandning vore obehöflig. Från denna synpunkt har man äfven utgått i de nya instruktioner, som franske gesandten Lagneronniere före sin afresa till Brissel erhållit i Tuilerierna. Denna åsigt har äfven upprepade gånger framhållits af de officiösa tidningarne, såsom en lexa till Preussen, hvars våldsamma invektiver och utfaranden i denna sak emellertid bäst visat sransmännen, huru man i Berlin är hugad att lägga sig i allt, hvad Frankrike gör och låter, samt spela herre öfver det. Medvetandet häraf skall ingalunda minska den vid Seinen rådande otåligheten efter att få lära les prusses goda seder. Man bereder sig derför i Frankrike fortfarande på stundande händelser. Utvidningen af Metas sästningsverk bedrifves med sällsynt ifver. Fyra nya fästen ha uppförts, och man gör uppenbarligen denna stad till en af de starkaste fästningar i verlden. Nya kanontransporter afgå från Toulouse, Bourges och Ruelle till östra gränsen. Man börjar nu sända talrika hopar artillerister från mellersta Frankrike till norra och östra gränserna. Frankrikes inrikesministor, Forcade de la Roquette, är sjuk. Kejsarinnan skall besöka badet vid Eaghien. En ny politisk tidning väntas, grundad af ett bolag köpmän, hvilka ämna kostnadsfritt utdela 15,000 exemplar om dagen. 27:de bandet af Napoleon I:stes brefvexling, hvilket omfattar tiden 1814—15, innehåller många aktstycken, hvilka isynnerhet äro af intresse för Tyskland. Den amerikanske skalden Longfellow väntas till Paris. Pater Hyacinth har i Madeleine-kyrkan i Paris hållit för fullt hus en religiös söancc, hvaraf behållningen skulle tillfalla de genom jordbafningarae i Sydamerika i fjol lidande. Drouyn de Lhuys har täta sammankomster med kejsaren, En sådan häromdagen varade i flera timmar. Ett hannoveranskt skepp har strandat vid sjelsva inloppet till Cettes hamn. Hela besättningen omkom. Fartyget söndersplittrades mot den klippa, på hvilken fyrtornet står. Fyrvaktaren, som såg skeppet komma, skyndade genast upp i tornet, för att tända. Men då han väl kommit upp, syntes ej mera ett spår af farlyget. I Rom har en man, som folket kallar den svarte påtven, på grund af hans stora inflytande, neml. pater Beckx, jesuitergeneralen, firat 50:de årsdagen af sin första messas hållande. Pater Beckx, jesuiternas 21:ste general, är 76 år gammal. 2 Romerska senaten har i patriciatets gyllene bok låtit inskrifva den ende ättlingen i rak nedstigande linie från de österländska kejsarne och den siste af Lascaris, hvilken man kände från 1789, neml. Autonio Lascaris Angelo Flavio Connene, storhertig af Epirus, Larissa och Macedonien, prins af Peloponnesus och, på grund af qvarstående arfsrätt, stormästare ötver St. Georgs riddarnes högsta constantinska orden. Åttlingen af denna berömda familj lefde ij skuggan och okänd i Piemont, då det en vacker dag föll honom in, att han skulle närmare undersöka sina pergamentsbref och återfordra sina egna rättigheter. Alldenstund familjen Lascaris tillhört romerska adeln, har han vändt sig till senaten i Rom och denna, som efter de bevarade aktstyckena erkännt berättigandet i hans anspråk, har låtit hans önskan vederfaras rättvisa samt åter insatt honom i alla haas rättigheter. Fursten skall derför lemna Turin och slå sig ned i Rom. Från Petersburg omtalas äfven arfsanspråk. Under kejsarinnan Catharina II:s regering köpte neml. statssekreteraren Glebow af baschkirerna ett stycke jord, hvars vidd betecknades med uttrycket 50 werst rundt omkring det bekanta distriktet. På detta centraldistrikt uppbyggde han en hytta, hvilY aa —