Göteborgsposten – 18 mars 1869, sida 3

Till svenska allmänheten! Bland de många orter i vårt kära sudernesland, der hungersnöden till följe af sistlidna årets felslagna skörd visar sitt bittra anlet, äÄr äfven södra delen af Kinds härad i Westergötland, eller Sexdrega, Mjobeck, Svenljunga, Tranemo och Kalss pastoraler. Länge hoppades kommunalstyrelserna och de bättre lottade inom orten att de genom egna ansträngningar skulle kunna afhjelpa nöden, utan att behöfva söka hjelp från andra håll. Men oaktadt en dryg kommunalskatt blifvit utdebiterad — i några socknar uppgående till 12 gånger allmänna bevilloingen å inkomst af kapital och arbete samt 24 gånger bevillningen å inkomst af fastighet —, och oaktadt ändå mera utdelats i almosor åt skaror af betlande, har likväl nöden fortgatt i jemn tillväxt och nu uppnått en höjd, som ingafver allvarsamma farbägor att den under instundande vår och sommar skall för mången nå sin yttersta gräns. Att fattigvården måste vara betungande framgår deraf, att ungefär hvar tionde persou är sattigbjon — inom ett par socknar hvar åttonde —, att af omkring 4,000 hushäll öfver balfv. antalet — inom ett par socknar g:delar — utgöres a! torpare och backstugusittare. Hvad som dock ingifver största bekymmer sför framtiden är, att nästan alla torpare och ungefär hälften af åboerna sakna spanmåäl till utsäde samt att de förre och en sto: del af de senare äro i så fattiga omständigheter, att de ej på kredit kunna anskaffa det behofliga utsädet. Om jorden ej kan blilva uppsådd instundande vår, kan det förutses, att nåden måste blifva gräslig ett kommande år. Hvarje kommun är nu visserlig:n sky:dig att hjelpa sina fattiga, men att ashjelpa den vidsttäckta nöd, som är radande här, går utöfver de skuttekyluiges förmåga. Ansökning om understöd har med avledning häraf ingätt till regeringen, men det är icke heller för regeringen möjligt att lemna tillräcklig hjelp. Undertecknade, som utsetts till en nodhjelpskomite för de nämnda pastora en, våga derföre vända sig till bättre lottade menniskovänner med anhallan om en skärf till lindrande af nolen äfven inom denna orten och hoppas, att den sanna kristliga välgörenheten icke skall tröttna vid de många ropen om hjelp, som utgå från nödställda orter inom det älskade fosterlandet. Nöden är en god skola hvari menniskans sjelfverksamhetskraftdrautvecklas, så länge hoppet om att komma i en battre ställning står henne åter; men om hoppet svikes, då förlamas krafterna — den hopplöses belägenhet är något, hvarför menniskovännens hjerta mås:e fasa. De bidrag, som till lindrande af hungersnoden i södra Kinda komma att lemnas torde insändas till ÅSodra Kinds Nödhjelpskomit i Svenljunga. Och skola de insamlade bidragen i vederbörlig ordning redovisas; äfvensom vi efter bästa förmåga skola tillse att de rättvisligen fördelas mellan de mest nödställda. Men våren är nära: Snar hjelp är dubbel hjelp! Svenljunga d. 11 Mars 1869. Södra Kinds Härads Nodhjelps-komite: Axel Ehrengranath, J. F. kjserman, A. Gabrielsson, Anders Eriksson, C. H. Haglund, A. D. Johansson, Aug. Claesson, J. I. Rylander, Lars Petter Hansson, Anders Pettersson, C. Olsson Gadde, G. Svedenborg, G. Falck, M. P. Redlund, Johannes Johansson, Å. Pettersson, Andreas Andersson, Sven Carl Larsson, Sven Petter Larsson, Carl Svensson.