Göteborgsposten – 18 mars 1869, sida 1

Sålunda hanno de framemot klockan ett på morgonen till place Saint-Michel. Men der sanus ingenting att dricka. Alla krogar voro stängda. De båda männen rådgjorde då och efter en kort öfverläggning styrdo de sina steg mot faubourg Saint-Germain, arm i arm såsom två vänner. Den i ansenlig mängd intagna alkoholen tycktes göra sin verkan. De ruglade, de gestikulerade, de talade högljudt och båda på en gäng. Lecoq vågade risken att gå förbi dem för att försöka uppfatta något af deras samtal, och orden godt kap att göra och penningar för att ställa till bröllop hunno ända till bans öron. Det fordrades verkligen en stark tro för alt under dessa båda personers yttre ana en högre samhällsställning. Pappa Absinths förtroende vacklade också. — Allt detder, mumlade han, skall sluta illa! — Var uten fruktan! svarade den unge polisagenten. Jag begriper ingenting af dessa listiga skälmars manövrer, det bekänner jag; men hvad betyder det? ... Nu då våra båda foglar blifvit förenade, är jag säker om framgång, siker, förstår ni. Om den ene flyger bort, skall den andre återstå oss, och Gåvrol skall få se hvem som haft rött, han eller jag! ... De båda rusiga personernas gång blef emellertid småningom långsammare. Att döma af den min hvarmed de betraktade de ståt