Göteborgsposten – 13 mars 1869, sida 2

är den höga damen originell. Hon öfverlemnar aldrig sitt sköna hufvud i härkonstnärens händer förrän den ötriga toiletten är fullbordad. En kinesisk låneförening. En engelsk tidskritt lemnar följande upplysningar om ett originelt länesystem, som mycket tillämpas i Kina. Medlemmarne af föreningen äro vexelvis låntagare och längifvare. Foljande exempel skall förklara systemet. Sex personer, som kunna betecknas med bokstäfverna A, B, C, D, E och F, bilda tillsammans en låneföreniug för 6 månader, sålunda att hvar och en bidrager med 10 dollars i månuden. A. har första prioriteten till lanet och mottager under första månaden 10 dollars af hvar och en af de 5 andra, således inalles 50 dollars, som ban behåller. Vid den andra manadens början konkurrera de andra 5 delegarne om lånet genom att bjuda den högsta ränta, som de kunna gifva. När ou B. blir den högstbjudande med t. ex. 1 dollar i ränta, så batala de andra 5 delegarne honom penningar för den månaden, A. 10 dollars, med de öfriga fyra endast 9 dollars, så att B. inalles mottager 46 dollars, som han behåller. När C. den tredje månaden blir den högstbjudande för räntan betala A. och B. honom hvardera 10 dollars, D. E. och F., hvardera 9 dollars, så att han inailes bekommer 47 dollars. På detta sätt fortgår man tills dess det endast finnes en qvar och denne betalar ingen ränta, då han väntat så länge på sina pengar och när han slutligen fått dem är affären afvecklad. För att saken bättre skall kunna förstås, kan omsättningen uppställas i tabellform. De kursiverade talen äro de summor som betalas till medlemmarne, hvaremot de öfriga talen beteckna de summor, som dessa betala: Jan. Febr. Mars April Maj Juni A... 50 10 10 10 10 10 B... 10 46 10 10 10 10 C... 10 9 47 10 10 10 D... 10 9 9 40 10 10 E... 10 9 9 9 49 10 F... 10 9 9 9 9 50 Man finner bäraf att den förste intressenten (A) vinner på transaktionen eftersom han räntefritt satt begagna 50 dollars. Den näste i ordningen (B) betalar 50 dollars för bruket af 46 dollars, men han får dessa tidigt och afbetalar summan först efterhand. Den siste i raden betalar 46 dollars och mot tager 50 samt har sålunda fått 4 dollars i ränta, Strid mellan leoparder. DotMarderka menageriet i Liverpsol erbjod för några dagar sesan skådespelet af en fruktansvärd strid mellan två sto:a leoparder. Då djuren fodras, åtskiljas de vanligan genom en stor rörlig mellsnvägg. Då deras väktare gjorde sig fårdig att släppa ner denna, begagnade sig de båda lecparderna, hvilka länze lefvat i fiendskap med hvarandra, af ett obevakadt ögonblick för att under ett ursinnigt tjut rusa på hvarandra. Den strid, som nu uppstod, var förfärlig att åse. Under en fruktansvärd omfamning började de vilda djuren, hvilkas ögon sprutade eld, att ömsesidigt slita hvarandra i stycken. Egaren af menageriet försökte sörgasves att skilja de rasande fienderna åt. Med en tung jernstång gaf ban dem hvar sitt fruktansvärdt slag, hvilket visserligen för ett ögonlgick kom dem att släppa sitt tag, men i nästa vidtog striden åter med förnyad häfrighet. Plötsligt föllo de båda med buller till marken. Nu började under det ursinnigaste tjut en fasansfull brottning; dep ene leoparden högg sig fast i den andres skuldra och bröt våldsamt af hang ena framfot, under det att den senare med sina skarpa tänder borrade sig in i sin motståndares köttiga bakdel. Olver en hal timma vältrade de sig på detta sätt om hvarandra, tills slutligen hr Mander medelst några häftiga slag af jernstången lyckades skilja dem a: och fick ner väggen emellan dem. De båda dju ren simmade boksafligen i blod. Den ene leoparden låg till utseendet död på marken; i hela hans kropp sanns icke ett ben, som icko var krossadt och köttet hängde i slarfvor omkring honom. Man gaf honom gift och några minuter derefter gaf han upp andan. Det andra vildajuret hoppas man kunna rädda, ehuru det år ytterligt försvagadt af blodförlust och betäckt med sår. Jordens hela stenkolsproduktion uppgick under år 1867 vid alla i gåvg varande stenkolsgrufvor till 172 mill. tunnor, representerande ett värde af c:a 1,300 mill. rdr, deraf i Storbritannien 100 mill tur, i Tyskland 17 mill., i Nordamerika 17 mill. och i Frankrike 12 mill. in-. På Rysslind, Sverige, Spanien, Belgien, Österrike och Australien komma tillsammantaget 26 mill. tnr. Stenkolsproduktionen har ökat sig: i England från 203 mill. till 1,900 mill. etr (på 66 år), i Amerika från 9 till 308 mill. ctr (på 15 å:), i P eussen fr 20 till 37381, mill, cir (på 50 år) i Frankrike fr. 39 till 240 mill. ctr (på 31 år), i Bolgien fr. 101 till 190 mill. ctr (på 28 år), i Osterrike sr. 23 mill. till 58 mill ctr (på 11 år), Sjelfmord genom förbränning. Från England berättas tvenne exempel på detta ovanliga sätt att taga sig afdaga. Det första af dessa sjalfmord skedde i London; en tidaingsförsäljare begöt sig i sit: sofrum med paraffinolja och tände derefter eld på sina kläder; det andra förd!vades i landsorten, hvarest en förpaktare samlade i hop ved och kol i sitt rum, uppreste deraf ett bål, satte sig ofvanpå detta och antände det. De framträngande lägorna lockade tjenstfolket till stållet. men då de Ixckats släcka elden, var redan deras husbonde så illa bränd, att han ett par timmar derefter afled. Ny driskraft. Fiån Pris skrifvos om en ny uppfioning töljunse, hvilket dock torde tarfva bekräftelse. I dessa dagar har n mligen utkommit en liten broschyr med titeln La Force de Horcess. Författaren till densamma är en braunschweigare vid namn Röttger, som förut varit officer i österrikisk tjenst och sedan flera år tillbaka lefver i Paris. Meningen med broschyren är att bana väg lör en mycket djerf id, som, om den lå er realisera sig, utan tvifvel kommer at: förorsaka en revolution inom vetenskapen. Frågan vänder sig om att begagna det almosforiska trycket som dritkraft. IdGen är i sig sjeff icke ny, hvarför också Rötts ers uppfinning endast skulle bestå deri, att på ett högst originelt och ofverraskande enkelt sätt åstadkomma det nödvändiga tomrummet, för att trycket skall kunna verka. I huru vidsträckt mån Röttgers uppfinning kommer att visa sig användbar, måste man ännu lemna derhän. Mjölkförfalskningen i Paris drifves, som man väl kan tänka, i en oerhord skala. En fransk läkare anmärker med anledning häraf att minst 10 af det fluidum, som i Paris kallas mjölk, helt ankelt är vatten, Utgår man från denna beräkning, så betala parisarne dagligen 50,000 litres vatten med 6 fres 25 cent. pr litre eller hvarje dag 12.500 fres för vattnet i mjölken, hvilket gör 4.500, 000 fres om året. Förfalskningen inbringar alltså årligen en summa af nära 34 mill. rdr sv. Den ofvannamnde läkarea til!fogar: Böterna för dylika förfalskningar borde fördenskull vara så höga, att förfalskarne derigenom blefve afskräckta. Vexelkurser: STOCKHOLM d. 12 Mars (pr tol.) London 90 d.d. 18: — Hamburg k.s 134: — Paris 90 d. d. 71: 70