Göteborgsposten – 13 mars 1869, sida 1

radsskrifvarne till länsmännen. Göteborg d. 13 Mars 1869. i Mindre Teatern. Den till förmån för hr Holmqvist i går gifna föreställningen var besökt af en ganska talrik publik, hvilken skrattade af hjertans grund åt den befängt lustiga sarcen ÅSkräddaren Naturpoet, med dess ej litet träffande sens moral. Hutvudrollen isynnerhet utfördes ock, någon indisposition oaktadt, med en synnerligt original och god uppfattning af hr Holmqvist. Den derefter gifna pantomim-balletten Sylfiderna var en gammal bekant ur ballettens rika förrådskammare; men är förtjent af att återses, såväl genom den täcka kompositionen, som det jemna utförandet, i trots af de få ressurser denna lilla scen i afseende på arrangementer kan lemna. M:ll Nordling och hr Ullberg rönte flera bevis på publikens bifall. Vintern har på sista tiden visat en något allvarsammare uppsyn i närbelägna trakter. Så lunda skrifves til red. d. 8 d:s trån Gudhems härad i Westergötland, att Mars månad ingått med klara dagar och en ganska bister köld om nätterna. Desslikes har något snö fallit i orten, så att hjelpligt och flitigt begagnadt slädföre uppstått. — Från Wenersborg heter det under d. 11 d:s: Väderleken har så småningom antagit karakteren af en jemn, ehuru mild vinter. Lulten är om dagarne merändels snöfylld, men nederbörden likväl mycket sparsam, hvadan föret är dåligt. Från Dal anländer dock allmogen allmänt med släddon, medan från Westgötahållet hjuldon måste begagnas. Hvad beträffar isarne har Wenern, med undantag af elföppningen, lagt sig så långt ögat kan nå och i Wassbotten är isen omkring 6 tum tjock. — Från Strömstad skrifves d. 10 d:s, att kölden under senaste nätterna varit tillräckligt stark för att isbelägga saltsjön mellan holmarne så fast, att den kan trafikeras. Under isläggningen lära åtskilliga personer genom oförsigtighet fått sig opåräknade kallbad. Så inträffade i Söndags e. m, att en färgeriarbetare under skridskoåkning i hamnen kom för nära den öppna ränna, som bildas genom Strömsvattnets utfallande i saltsjön, hvarvid isen brast, Antagligt är att han omkommit, såvida det ej lyckats vikarierande läraren vid Strömstads elementarläroverk hr Sjoholm genom rådighet och beslutsamhet att få honom upp. En god husbonde. Från Gudhems härad i Westergötland skrifves bl. a. till redak tionen, att en landtbrukare der i trakten på synnerligt berömvärdt sätt sörjer för sina un derhafvandes bästa. I början på året fann han, att det stod klent till med hans torpare, oaktadt han låtit dem komma i åtnjutande af ganska stora förmåner. För att göra sig underrättad om huruvida svårigheterna för folket härledde sig af sjelfförvållade orsaker, eller om de voro uteslutande beroende af de bistra tiderna, reste han sjelf omkring till sina torpare, för att taga närmare reda på deras förhållanden. Då han nu fann, att emot deras lefverne och uppförande intet var att anmärka, utan att tvärtom i detta hänseende allt stod väl till, så sammankallade han alla torpare på en gång hemma hos sig, skildrade för dem resultatet af sin rundresa och slutade med att till hvardera af dem skänka en half tunna råg samt utlemna ett lån af 20 rdr, för hvilkets återbetalande anstånd lemnades till sommaren. — Att det fattiga folket kände sig djupt rördt af så mycken godhet från derag husbondes sida är naturligt och ett vackrare förhållande än det som här råder mellan arbetsgifvare och underlydande, torde man svårligen kunna finna. Stadsfullmäktige i Uddevalla hafva i Insdags med stor röstpluralitet till alla delar och oförändradt antagit det genom hamnbyggladsstyrelsen derstädes, på sätt vi i vårt Ouslagsnummer berättade, med brukspatron Wall ippgjorda aftal om köp af tomtplatser vid Udlevalla hamn för anläggande af brälgårdar. S:t Barthelemy. N. Pgl. Alleh. medelar nedanstående utdrag ur ett enskildt bref rån nämnde ö, dateradt d. 9 Febr.: Tillståndet här på ön var för ett par månader edan bedröfligt. En torka, som hade varat nära ett r, hade alldeleg utblottat landtbefolkningen, som ång efter annan såg sina förhoppningar felslagna. Je försökte flera gånger att sätta plantor för att erålla rotfrukter och andra vegetabilier, men det var lt lönlöst arbete; de fingo ej ens igen utsädet, och hrottade af så många upprepade missräkningar, uppåfvo de modet och tanken vå vidara arhata tilldaga