värad 0C10P (017—9299185 W14 Från Riksdagen. Kamrarne hade i Thorsdags sammanträden både föroch eftermiddagen. Första kammaren behandlade de återstående punkterna af 8:de samt hela 9:de hufvudtiteln; Andra kammaren medhann under helardagen endast 8:de hufvudtiteln. Andra kammaren biföll utaa diskussion de två första punkterna i statsutskottets utlåtande ang. utgifterna under 8:de bufvudtiteln, hvarigenom beviljades, utöfver det nuvarande anslaget, 16,000 rdr för elementarläroverkens rektorer, lektorer, adjunkter, kolleger och öfningslärare. Åtskilliga väckta motioner om utvidgning af vissa elementarläroverk och pedagogier hade af utskottet afstyrkts, och afslogos jemväl af kammaren. — Utskottets tillstyrkande af det af hr Adlersparre motionerade anslag af 20,000 rdr för införande af krigsundervisning-i rikets offentliga skolor, bifölls af kammaren med den af motionären föreslagna redktions:öÖrändring, att orden införande af krigsundervisning utbyttes mot orden Cutstrackande af krigsbildningenk. — Med anledning af flera inom kammaren framlagda förslag ola NaHDdradengrunder för ordnandet af elementarläroverken och folkundervisningen hade utskottet föreslagit nedskttandot af en komit för utarbetande af förslag ull undervisningsvåsendets ordnande. Denna uiskottets hemställan blef af kammaren å!erremitterad. — Det af hr Gumelius motionerade anslaget till Musikaliska akademien blef af båda kamrarne afslaget. — Frågan om ett fortsatt understöd åt mediko-pneumaiiska anstalten i Stockholm föranledde i Första kammaren en diskussion, i hvilkea grefve E. Sparre samt hrr Ch. Dickson, Wallenberg och Rydin uppträdde emot anslaget, hvilket dock efter votering blef beviljadt med 51 röster mot 46, bvaremot det afslogs af Andra kammaren. — Såsom bidrag till fullbordandet af ett sjukhem för spetälska personer i Helsingland m. m. hade utskottet hemställt om ett extra anslag för 1870 af 5,800 rdr. Bada kamrarne förhöjde, på derom gjordt yrkande, detta anslag till 8,400 rdr, med vilkor likväl att Gefleborgs landsting för summa ändamål tillskjuter 3,000 rdr. — Utsko:tets asstyrkande utlåtande om det af hr Hasselrot motionerade understöd af 500 rår till ett idiot-barnhem i Sköfde, blef af båda kam rarne äterremitteradt. — Öfriga punkter blefvo oförandradt godkända af kamrarne, till följd hv raf bl. a. beslöts om hemställan till K. M:t att tillse huruvida en förbättrad organisation af hospitalens förvaltning må vera af bebof påkallad, och i sådant hänseende vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna föranleda. Vid genomgåendet af 9:de hufvudtiteln uppeboll sig Första kammaren något vid diskuterandet af frå gan om förändrade bes ämmelser för tjenstemäns pensionering. I anledning af åtskilliga inom Andra kammaron väckta motioner, afseende dels inskränkning i, dels upphörande af tjenstemännens pensionering, hade utskottet hemsdäällt, att riksdagen måtte anhålla det K. M:t behagade tillse, om icke staten skulle kunna helt och hållet befrias från skyldigheten att pensionera sina embetsoch tjenstemän, derigenom att åt desso bereddes tillfalle att i en allmän lifförsäkringsoch pensionsanstalt vinna inträde mot asgifter. som tiil en början må af staten bekostas, för att sedermera af tjenstemännen sjelfva utgöras emot viss tillökning i aflöningen, och att K. M:t täcktes låta utreda lämpligaste sätet för tillvägabringande af en sådan lifförsäkringsoch pensionsanstalt samt till riksdagen aflåta de förslag, som af en dylik utredning samt af öfriga förekommande omständigheter kunna föranledas. Under diskussionen härom betonade hr v. Geijer den staten liksom husbönder åliggande skyldighet, att icke blott betala sina tjenare för deras arbeten utan äfven draga försorg om dem vid inträffad ålderdom och bräcklighet, samt önskade att utskottets förslag icke för närvarande måtte till någon åtgärd föranleda. — Hr Hazelius höll strängt på den grundsatsen, att ej något bidrag må af allmänna medel användas för pensionerande af tjenstemän. Det vore blott en malplacerad barmhertighet från det allmännas sida, som talaren ej kunds gilla, Då nu så många ränteoch kapitalanstalter funnos inom riket, vore det en helt enkel åtgärd att bereda tjenstemännen en bekymmerfri ålderdom genom att å lönerna afdraga vissa bestämda belopp och insätta desamma i dylika anstalter. Ett sådant förfaringssätt skulle dessutom hafva ett särdeles välgörande inflytande på öfriga samhällsklasser, som genom ett dylikt exempel, lemnadt af staten, otvifvelaktigt skulle uppmuntras till fli igaro insättningar, än som beklagligen hittills egt rum. Talaren erinrade sör öfrigt derom att nu gällande pensioneringsförhällanden innebure en stor orättvisa mot skollärarne. Dessa, som dock obestridligen bade den mest betungande tjensteverksamhet, vore nemligen uteslutna från pensionsrätt. Taaren förordade varmt bifall till utskottets förslag. — Gresvo C G. Mörner erinrade föregående talare lerom, att han misstazit sig i sin uppgift, att skolärarne vore i afsaknad af pensionsrätt. Tvär om besäljade K. M:t, då ecklesias-ik och skolstaterna åtkildeg, åt de senare rätt till pension å allmänna inITragningsstaten. Äsven folkskolelåärarne voro ci heler glömda. Tal. erkände i öfrigt behofvet af en utedning rörande pensionsväsendet och ville ej motärta sig den föreslagna skrifvelsen. — Frih. af Ugas visade, att åtskilliga svårigheter komme att möra rdnandet af pensionsväsendet på dat af utekottet soeslagna sätt. Om staten sjel! skulle anordna en fond, eri löneafdragen insättas, ski ned denna fonds örvaltning m. m. förenas kostna som blefve rätt