Göteborgsposten – 12 mars 1869, sida 3

Frän Utlandet. Återigen ett nytt dödsbudskap från Frankrike! I sanning, glesna de framstående mänvens leder fort hos oss, göra de det dock ännu fortare derborta. Budskapet gäller denna gång den store kompositören Hector Berlioz. Han föddes d. 11 Dec. 1803 i Cöte-Saint Andre, en liten by i franska departementet lsöre, der hans fader var läkare. Fadren ville, att den unge Hector skulle egna sig åt samma yrke, men hans håg drog honom afgjordt till musiken. Redan som pojke egnade han sig lifligt åt idkandet af denna konst. Han blåste flöjt och förfärdigade på egen hand flera kompositioner, åt hvilka musikvännerna i hans födelsestad betänkligt skakade på hufvudet. Detta afskräckte likväl icke den ungdomlige autodidakten från vidare kompositionstörsök. Tvungen af sin far att begifva sig till Paris, för att der studera medicin, hängat han sig der i stället åt musikens njutningar och beslöt snart att välja denna sköna konst till sitt lefnadsyrke. IIan kom härigenom i ett spändt förhållande till sina föräldrar, hvilka fråntogo honom understödet. Han måste nu kämpa mot behofven och lifnärde sig med att gitva lektioner. Han fick sjelt god undervisning i musik och komponerade en större opera, af hvilken dock endast ouverturen trädt inför allmänheten. Genom dessa bevis på ihärdighet och kärlek till sitt sjelfvalda yrke banade Berlioz sig åter väg till sina föräldrars hjertan, så att hav på nytt fick understöd. Härigenom erhö!l Berlioz medel att besöka konservatoriet i Paris och att fortsätta sina musikaliska studier under goda lärare. Med ett sångverk: Sardanapale förvärfvade han sig snart första priset i konservatoriets kompositionsaflelning, jemte stipendium för en resa till Italien 1831. Innan han anträdde densamma, fulländade han sin Symphonie fantastique: Fpisode de la vie dun artiste, hvars uppkomst tillskrefs ett mycket vexlande kärlekstörhållande mellan Berlioz och en engelsk skådespelerska, miss Smitson, senare hans maka. Aterkommen till Paris, skref han flera större verk, såsom en symfoni ÅRomeo och Julie, musik till Byrons -Chiide Ilaroldr, till Faust och ouverturerna till -Kung Lear, Waverley. UCorsar, operan Benvenuto Cellini, kantaten Christi barndon m. m. Jemte sina kompositioner har Berlioz mycket egnat sig åt skriftstä leri. IIans omfångsrika verk Lärobok i instrumentation åtnjuter rättvist anseende, Bland andra alster må företrädesvis nämnas: Orkestöoraftnar, Musikgrotesker. Musikalisk resa genom Tyskland. Han var under många år medarbetare i Journal des Dåbats och Revue des deux Mondes, Prosper Merimees helsotillstånd är sortfarande mycket betänkligt. De mest framstående demokratiska journalisterna ha i Paris haft en sammankomst, för att defiuiivt uppställa den demokratiska kandidatlistan för de nästa valen. Stor splittring mellan meningarne visade sig dock. Man