Göteborgsposten – 12 mars 1869, sida 3

Smånyheter från Paris. (Korrespondens till en utl. tidning). Karnevalen med sin bullrande glädje, sin eanlosa munterhet, är förbi; den feta oxen med sitt följe af gudar och gudinnor, af groteska figurer och extravaganta kostymer bar hållit sitt traditionella tåg genom Paris? gator, Balsalarne äro tillstängda, såväl de ofsentliga som de privata, musiken är forstummad, maskerna och narrkåporna undangömda till nästa år Massorna ila til kyrkorna för att lyssna till de mo dernaste predikauterna för dagen, i alla samhällotolika grenar har allvaret intagit den ystra glädjens ställe. Lagstiftande kåren, som under karnevalsveckan inställde sina sammanträden, har åter börjat sin verksamhet; frågan om staden Paris buaget står på dagordningen och man väntar med arledning deraf mycket stormande diskussioner, i bviiken Thiers, Jules Favre och Emile Ollivier tros komma att taga del. Oppositionen skall naturligtvis icke låta detta tillfälle gå sig ur händerna att göra ett nytt angrepp mot Seineprefekturen. Omedelbart efter budgetens behandling lärer turen komma tiil en interpellation med antedning af franska inrikespolitiken. Man talar mycket om en broschyr som Emile Ollivier ämnar ge ut i dessa dagar hvilken skall komma utt kasta ett intressaut ljus öfver de händelser, hvilka löregingo och framkallade reformerna ef d. 19 Jan. Det heter, att Rouhers deltagande deri skall bli föremål för en mycket skarp kritik. Jag skref för någon tid sedan om det nya politiska bladet, som säljes till 5 centimer eller hvad ensamt tidniugsståmpela för hvarje blad kostar. Så otroligt det än kan synas, har detta Le Nationals exempel blifvit söljat och flera politiska tidningar tul samma fakulöst billiga pris ha redan skådat dagen. En af dessa, Le Peuple, är uppsatt af regeringen för att tjena till motvigt mot Le National och skall för den skull nog kunna slå sig igenom. Om de andra deremot länge skola kunna uppehålla lifvet blir en annan fråga. Ett nytt politiskt och litterärt blad, Le leöbeil, skall utan tvifvel komma att väcka mycket uppseende. Bland dess medarbetare nämnas Chwles Hugo (Victor IIugos äldste son), Henri Rochefort, EIg. Quinet. för den politiska afdelningen, och för den litterara: Gvorges Savd, Alexandre Dumas d. y. och Edm. About. Det är en vacker rad af berömd: namn och får detia blad icke pridning så är er åtminstone icke i brist på dagliga direktörer. Med den nya officiella organen Journal ofsiciel de bempire äro folk i allmänhet och Rouher isynnerhet alldeles icke belåtna. Dess reduktör Wittersheim har redan talat om att abdikera, han förklarar sig icke kunna uppfylla de förbindelser, som han ingått. Om man händelsevis passerar förbi tidningens byrå vid quai Voltaire, kan man göra sig ett begrepp om den forvirring, som der måste herrska. Huset, hvari den är inrymd, ar ännu icke färdigbyg åt, på gården möter man murare och handtlangare, här är man sysselsatt med art hissa upp stenar, der timras och målas. För att komma till tryckeriet måste man med mycket besvär leta sig frem mellan bjelkar och ställningar oc. ur detta kaos skall tidningen framträda två gånger om dugen, hvilket också ganska r ktigt sker på de mest oregelbundna tiaer och så att knappast halften af abonnenterna får sig sina exemplar ordentligt tillsända. Tentrarne ha på sista tiden haft att erbjuda mycket få nyheter af intresse. Stora Operan håller på med att instudera ÅFoeust, som med storartad prakt och en glänsande iscensättning skull uppföras i sluter af denna månad. På Yhbdtre Lyrique ämnar den outtröttlige Pasdeloup göra parisarue bekanta med framtidsmusiken g.nom att lata uppföra Rcbard Wagners Rienzi? och man vill veta att den berömde kompositören sjeli ämnar komma till Paris för at leda instuderingen. Oftfenbach har skrifvit ett nytt opus tör Opera Comiqne med den originella titeln -erl-Vert-. Theatre Frangais har återupptagit Vietor Hugos mästerverk Hernani och Theäåtre Chåtelet, som ännu regelbundet hvarje afton har fullt hus