Göteborgsposten – 9 mars 1869, sida 3

de nya reformerna, tala för dem i kammaren och senare låta dem träda ut i lifvet. Rouher skret, då ministereus ansökan ännu låg hos kejsaren, ett artigt bref till Ollivier, såsom nämnda reformers upphbolsman; senare, då ministörens ställning var betryggad, skrer han ett annat, visserligen ej mindre artigt bref till Ollivier, men i hvilket det likväl fiones något af en statsministers ton gentemet en deputerad, hvilken han på ett lämpligt sätt vill komplimentera ut ur kabinett. At Olliviers broschyr utsäldes första upplagan, 6,000 exempler, på 24 timmar, redan följande dagen såldes en andra upplaga om 4,000 exemplar. Den tredje upplagan är under pressen. Ett annat och vigtigare offentliggörande är det bådskap, med hvilket general Grant sistl. Thorsdag tillträdde presidentbefaltningen i Vashington. Detsamma har telegraferats i sin helhet tll Europa och är at denna lydelse: Borgure! Edra roster ha utvalt mig till piesidentbefattningen. Jag bar afgitvit den at slorfattningen foreskrifna eden utan hemligt förbehåll och med det beslut att efter bästa förmåga göra allt det af mig begärda. Jag känner det ansvarsfulla i min ställning, men jag mottager utan fruktan det embete, som, utan attqag sökt det, tillkommit mig. Jag skull rörande hufvudfrågor städse för kongressen uttala mina åsigter och ifall jag anser det rådligt, skall jug inlägga mitt veto, för at omiutetgöra åtgärder, som jag motsätter mig. Men alla lagar skola af mig troget utföras, vare sig att jag gillar dem eller icke. Min uppgift skall vara att förorda den politik, som bör iö:jag, men icke att mot folkets vilja genomlöra en sådan. Lagarne skola herrska ötver alla, såväl dem som gilla dem, som dem hvilka äro deras motsiåndare, Jag känner ej något bättre sätt att åstadkomma förhatliga lagars återkallande, än en noggraun utöfning af desamma, Många frågor skola under de närmaste 4 aren förekomma. Det är önskvardt, att de bedomas med lugn och utan fördom, emedan de afse ernåendet af det största goda. Detta erlordrar säkerhet till person, egendom samt persanlig och religiös mening inom hela landet, Åt alla lagar, som äro egnade att betrygga detta mål, skola mina bästa sträfvanden vala i aeras utförande egnade. En stor skuld har ingåtts i atråfvandet efter att betrygga Unioneo. Betalandet af densamma, såväl som återvändon till den fordna myntfoten, så snart detta kan ske utan men för den skyldiga klassen eller för landet i allmänhet, måste för den nationala aranzskyddande åstadkommas. Hvarje dollar, regeringen är skyldig, borde betalas i guld, utom i de fall då detta enligt kontrakt annorlunda bestämts. Må det vara osverenskommet, att vi ej förneka ens ett Öre af otatsskuldeu, och det skall ansenligt bidraga till stärkandet af vår kredit, hvilken borde vara den förnämsta i verlden och slutligen skall sätta 088 i stånd att betala skulden gewom bonds, de der draga lägre ränta ån den vi vu betala. Härtill bör läggas ett ärligt indrifvande af skatterna, en noggrann räkenskapsföring gentemot statsskalten för hvarje upptageo dollar och de största möjliga besparingar. Hvem betviflar väl möjligheten af, att vi skola kunaa betala hvarje dollar med större lätthet, ån vi ou bet.la en onödig lyx? Den förlamade handeln måste åter väckas till lif, industrien uppmuntras. De unga männen här i landet ha ett särskilt intresss af att upprätthalla den nationala äran. Ett ögonblicks eftertanke på vårt framtida öfvervågande inflytande bland nationerna (our future commanding influence among nations) borde upplylla oss med nativnal stolthet; huru statsskulden skell afbetalas och den kontenta betalningon åter upptagas, är icke sa vigtigt, som att en plan för detta ändamål antages. Det eniga beslutet om att göra något är mera värdt än splittrade råd om sättet stt utfora det. En lagstistmng rörande denna sak kan nu hvarken varn nödig eller ens rådlig, förrän den borgerliga lagen Q sallkomligt återställts inom hela landet och handeln återkommit i sina vanliga kanaler. Det skall vara s min stratvan att troget usföra lagarne, indraga alla ; uttaxerade inkomster och draga försorg om deras behoriga användning. Jag skall eller bästa förmåga ) endast utse sådana tjenstemån, som skola utföra den-A oa plan. å I afseende på den utländska politiken vill jag ; umgås mel nationerna på samma billiga sätt, som lagen begär, att individerna skola umgås med hvar: å . andra. Jag skall skydda borgare, som lyda lagen, 5 vare sig att de äro infödingar eller af främmande ) ? hårkomst, när helst deras rätt står i fara och hvar j belst vår flagga svajar. Jag skall vörda alla natioI ners rätt och fordra lika aktning för våra egna rät) igheter. I händelse andra afvika i si:t umgange med t 088 från denna regel, torde vi bli. nodsakade att f handla så som förr. i En lämplig behandling af indianerna förtjenar M orgsalligt öfvervägande. Jag skall gynna hvarje fört arande, som afser deras civilisation, deras omvän-J lelse till kristendomen och deras s utliga ernående s borgerliga rättigheter. 2 Jag hoppas och önskar det slutliga antagandet s Y f ändringsförslaget till författningen ang. valrätten. Pill sist fordrar jag, att alla må inom hela landet d. ara tåliga emot hvarandra och hvarje borgares be) lutsamma sträfvan, att doltaga i en lycklig Union ch befästa densamma, och beder jag till Gud om b. n lycklig fullbordan af detta verk. vn Grants minister är sålunda sammansatt: G Vasburne utrikes-, Schofield (generalen från 55 riget med Sydstaterna) krigs-, Stewart finans-, i d. guvernören Cox inrikesBorie marin.