Göteborgsposten – 6 mars 1869, sida 2

vv EO 1101 MUCIvuliAMQD. Fran Utlandet. Den under samma natt som Lamartine aslidne presidenten för franska senaten, Raymond Theodor Troplong, var född d. 8 Okt. 1795. Son till en lärare i humaniora i So råöse, hade han med modersmjölken insupit smek för de glada vetenskapernar, liksom han för öfrigt var kännare i musik. Hans bana har varit lätt och lysande. Han tillhörde en tid, då man af menniskorna mera begärde kunskaper, än öfvertygelse, och då tjenster räknades och belönades. Han fick se många regeringar och tjenade dem alla. Ad vokat under Restaurationens törsta år, sick han god anställning, 1820, i Bastia, der han utvecklade sin smak för studiet af de gamla språken och historien. 1823 giste han sig och inträdde i en korsikansk familj, hvilken grymt förödts af vendettan. Under åren 1833 —1856 offentliggjorde Troplong sitt förnämsta verk, Droit civil expliquå?, ett stort verk som omfattar lagkunnighetens olika delar. 1840 utvaldes han till medlem af vetenskapsakademien. 1848 var Troplong stor anhängare af anktoritetsprincipen, under re publikens form. Han förklarade sig sedan anhängare till Napolen, blef senator med 30,000 fres, senatspresident (1852); förste pre sident vid cassationsdomstolen; medlem af det enskilda rådet med ministers rang (1858). Han tjenade kejsaren troget och var vid många tillfällen, om ej hans högra, åtminstone hans venstra hand. Troplong författade alla senatskonsulter och har dessutom skrifvit flera afhandlingar i juridisk och foruromersk historia. Ilan hade en stor arbetsförmåga och besatt mycket snille. Han var en synnerligt frikostig man och utdelade till de fattiga nära 15,000 francs om året. Han var likväl rik, men elterlemnar inga egna barn. Etendard har utkommit med svart rand på grund af Troplongs frånfälle; Libertälikaså för Lamartines. Denne senare afled utan synbara plågor, vårdad af sin nicce och omgifven vid sin dödsbädd af sin vän och reskamrat i Orienten, de Chamboran, Depläzes, generalerna Caillet och de Luzey samt hrr de Peyronnet, Valette och Edmond Taxier. Han skall utan ståt begrafvas i sin familjegraf i Saint-Point. Dufaure är utan hopp. Alla dessa nya påminnelser om dödsengelns närhet ha åter upprört kejsaren, som ser den ene efter den andre af sina vänner och samtida sålunda mejas bort. Vitet, en af de 40 i Franska akademien, skall sörmäla sig med grefvinnan Duchätel, enka efter Ludvig Filips minister med detta namn. I Paris finnes vid gatan Frangois I ej vågot hus, som bär numret 13, fastän den innehåller många flera än 13 hus. Orsaken är följande: Då hr Haussmanns tjenstemän under uppfyllande af sin aritmetiska pligt numrerade husen vid nämnda gata, kommo de bortom n:o 11 till ett hus, på hvilket de tänkte sätta n:o 13. Men de hade gjort upp räkningen utan värden, eller snarare utan värdinnan. Denna förträffliga dam är kusin till en marskalk. Frun har ingen lust att låta skymfa sin egendom med ett så olyckligt nummer. IIon opponerar sig, hon vädjar till sin kusin, kusinen talar på vederbörlig plats ett godt ord, och på n:o 11 följer n:o 11 bis. Men grannen vill ej heller ha det ödesdigra 13, och för att intet spektakel må uppstå, erbåller han sitt riktiga 15. Flammarion, den bekante vetenskapsmannen och lustseglaren, har meddelat akademien följande noggranna rön öfver ljudet: I luften hör man lokomotivpipan till en höjd af 3,000 meter, rasslet af ett jernvägstäg till 2,500 meter, ett gevärsskott eller hundskall till 1,800 meter, klockljud till 1,600 meter, orkester och trummbhvirtlar till 1,400 meter, menniskoröeten till 1,000 meter. Ord, som talas på en höjd al 500 meter, äro på jorden ännu tydligt förnimbara, deremot förnimmas på jorden uttalade ord endast 100 meter uppe 1 luften. Gladstones inom Englands underhus väckta förslag om upphäfvandet af statskyrkan i Irland skall, om det bifalles, träda i kraft d. 1 Januari 1871. Det afser kyrkans söadrande från staten, hvilket skall vid den tidpunkten vara fullständigt. Af kyrkans egendom, hvars värde uppgår till 16 m:ll. p. sterl., åsterstå, sedan alla anspråk tillfredsställts, 8 mill. pund för välgörande ändamål. Under debatten rörande denna sak i underhuset har Disraeli tadlat regeringen. D. 18 d:s skall billen undergå sin andra läsning. I går skulle för huset framläggas den ytterligare anslagsberäkning, som uppställts till haatridanda at . 5 —