VS Från Utlandet. Vi fortsätta här referaret från debatten i Frankrikes lagstiftande kär ang. staden Paris budget. Den återtogs, såsom förut nämnts, d. 24 Febr., då väsentligen Thiers bemöttes af inrikesministern Forcade la Roquette, som förnämligast sökte visa, att den ställning, som kammaren skulle ashjelpa, var utomordentlig och ej skulle mera återkomma, under det att oppositionens talare intagit den ståndpunkten, att den var normal och att man städse skulle söka att bereda utvägar till att betäcka dylika utgifter. Det nya Paris var nu snart färdigt, och dess ordinarie inkomster voro fullkomligt tillräckliga att betäcka de ordinarie utgifterna. Tbiers såg alltjemt hufvudstaden s dan, som den varit 1830 och 1847, och grundade härpå alla sina beräkningar; men huru kunde man anställa någon jemförelse mellan det dåvarande Paris och det nuvarande? Från 1830 till 1847 hade inkomsterna stigit med on ren obetydlighet, under tiden från 1847 till 1852 hade de hållit sig på nästan samma ståndpunkt, men från 1852 till 1867 hade de stigit till öfver 150 millioner. År 1870 skulle Paris budget lemna ett öfverskott af 7 till 8 mill. fres. En stor del af denna summa, hvarmed man öfverskridit budgeten, härledde sig af den patriotiska önskan, att så mycket som möjligt skulle vara färdigt före verldsutställningen; derför hade man forcerat arbetena och utgifvit flera penningar under den ifrågavarande tiden, än man ursprungligen beräknat. Det var ej, såsom Thiers, lyxarpeten man utfört; Seineprefekten hade tvärtom haft de obemedlades väl för ögonen; sattigqvarteren hörde nu med sina breda gator, öppna platser och torg, hvilka af hänsyn för innevånaraes helsa rikligen försetts med Rn