Göteborgsposten – 26 februari 1869, sida 3

en tjur och några får. Då tjufvarne aflägsnade sig, hade de lagt ett fårlår på bodtröskeln tillika med följande å dörren anbragta skriftliga helsning: detta skänker vi snåla Kerstin i Lersäter till en soppgryta. Om morgonen hittades stora knölpåkar öfver allt på gården. — Samma vecka skedde äfven inbrott å en loge i hemmanet Blomskog i Rennelanda socken, der en torpare från en annan socken hade tillgripit 12 tunna hafre. Han spårades; och sedan han väl kommit hem mäste han återvända med sin börda. Anländ tillbaka till Blomskog i detta snöpliga skick, fick han visserligen tömma sin hafresäck, men blef af egarinnan rikligen begåfvad med mat och återvände så till hemmet. Bättre tiga, än illa tala. Från Sköfde skrifves i stadens t:g: — En hemmansegare Magnusson i Risa som var afvogt stämd emot sin granne L. Andersson derstädes, hvilken är ordförande i Sköfde landssockens kommunalstämma samt åtnjuter allmänhetens förtroende, hade under nästlidne år fått det infallet att beskylla sin bemälde granne för det denne skulle hafva tillegnat sig en annans rek. bref. Andersson såg sig då befogad att genom stämning till Kåkinds häradsrätt söka upprättelse för denna beskyllning och domstolen, hvarest Magnusson naturligtvis återkallade beskyllningen, dömde honom att böta 10 rdr. Men som Andersson ansåg straffet för lindrigt, drog han målet under Göta hofrätts pröfning, som äfven med antagande att beskyllningen skett at obetänksamhet, höjt böterna till 75 rdr. Från Norsholm skrifver en korresp. till Norrk. Tidn. d. 19 d:s: Segelfarten har fortgått å Roxen alla månader under vintern. Emellan Tångstad tegelbruk och Norsbolm ha fartyg gått med tegel, och just nu synes en kryssare i Roxen. Som det nu visar sig, tyckas vi få en tidig vår. Isarne äro mycket svaga. Måtte blott våren ej blifva allt för kall och torr, ty då är att motse ännu ett nödens år. Foderbristen och de alltjemt tryckande skatterna äro dagens lösen. — Norsholm börjar nu så småningom att få ett annat utseende. En och annan större och mindre byggnad är här under arbete, och det börjar att likna sig till en liten stad med två handlande, två spanmålsuppköpare, postkontor, kanalstation, restauration etc. Få vi nu jernvägsstation, så fattas oss bara kyrka, teater, biljard och schweitzeri. Ett större betesskjul är under byggnad och ytterligare ett kommer att uppföras, allt för resandes beqvämlighet. Allt detta låter ju ganska lofvande, men det förekommer något egendomligt, att då restauration finnes på platsen, betes-skjul för resandes beqvämlighet behöfva att anordnas. Konstnotiser. I Stockh. Dgbl. läses följande: Hr Billing har i konstföreningen exponerat ett nytt landskap, tafla i olja, en utsigt vid Mälaren, i grannskapet af Stockholm, pendant till det Mälarmotiv, som samme konstnär målade för några månader sedan och som då såldes, efter att likaledes hafva varit exponeradt i konstföreningens lokal. M:ll Börjeson har i samma lokal exponerat en ny genretafla, ett ungt fruntimmer vid sin knyppeldyna. — Från Neapel har underrättelse ingått att skulptören och medaljgravören Ericsson för närvarande uppehåller sig derstädes. — Enligt ett enskildt bref till ofvannämnde tidn. från Italien, lärer en m:ll Bremer, en slägtinge till Fredrika Bremer, hafva af sin landsman, den finske bildhuggaren V. Runeberg, i Rom beställt en staty i marmor, framställande en sofvande Amor. Danske skulptören C. Hartman, hvilken också arbetar i Rom, har fulländat en staty, Abell, hvilken mycket berömmes och som skall skickas till årets konstexposition i Köpenhamn. Stöld och nidingsdåd. Under senaste marknaden i Skara stals från hemmanet Gatebo i närheten af staden en häst jemte kärra. Egaren förmodade att tjufven tagit vägen åt Sköfde och anmodade derföre den kusk, som frampå morgonen skjutsade diligensen till Sköfde, att hafva ett spanande öga efter häst och kärra. Båda återfunnos också midt på landsvägen vid Axvall. Tjufven hade träffats af det missödet, att en af skalmarne på kärran gått sönder och i harmen öfver denna otur företog sig uslingen att med en knit sticka den stackars hästen i ena bogen. IIästen blödde rätt betydligt och förbands så godt sig göra lät, hvarefter man beslöt ställa in densamme i en lada i närheten. Då de härmed sysselsatte personerna kommo till ladan träffades deras öron af rätt ljudliga snarkningar. Snarkaren var ingen annan än tjufven sjelf, och bästa beviset på hans brottslighet låg vid sidan, neml. den efter hästens misshandling blodiga knifven. Nidingen togs i förvar och afbidar nu straffet för sitt dubbla skurkstreck. P. S. Eldsvåda. Idag kl. omkr. 3 på morgonen tillkännagåfvo larmsignaler att eld utbru