Göteborgsposten – 25 februari 1869, sida 1

Herr Lecoq ). Roman af Emile Gaboriau. (Öfvers. fr. Franskan.) — Ja, jag skall göra mig underrättad, svarade han, må herr instruktionsdomaren liti på mig. Ingenting som kan betrygga framgången skall bli försummadt. Innan aftonen skall jag ha två poster utställda, den ena på den gata som mynnar ut vid ruo des Cailles, den andra vid ingången till hötel de Mariembourg. Om mördaren kommer på den tanken att besöka Toinon-la-Vertu eller m:me Milner är han fast. Vår tur måste slutligen komma! . ... Men detta var ej rätta ögonblicket för ordsvammel eller skryt. IIsan tystnade och gick att taga sin hatt som han vid inträdet satt ifrån sig. — Nu får jag anhålla om litet frihet, sade han; för don händelse att det är några befallningar som måste gifvas, skall jag låta en af mina kamroter, gamle Absinth, stå på post i galleriet. Jag har två vigtiga föremål som jag måste försöka draga nytta af: Lacheneurs bref och örhänget . . — Gå då, sade herr Segmuller, och lycka tilll... Lycka till ja! ... den unge polisagenten hoppades just på sin lycka. Om han till detta ögonblick tagit motgångarne a Forts. fr. N:o 45.