Göteborgsposten – 22 februari 1869, sida 3

IUIandels-underrättelser GÖTEBORG d. 20 Febr. Vaderleken bibeholl sig äfven sedan förra börsdagen mulen och regnig tills i går vid middagstiden, då, efter det vinden blifvit N., himlen klarnade, och sedermera har vackert och vårligt väder varit rådande. I natt var lindrig frost, men under dagen har termometern visat c:a 4 grader blidt. Under den milda temperatur, som Du en längre tid förekommit, har gräset spirat upp, så att den behagligaste värgrönska förefinneg, träden ha äfven börjat knoppas och svårligen torde väl numera någon allvarlig återgång till vinterväder vara att förvänta, helst dagmejan redan är så stark, att den i väsentlig mån skulle motverka ett dylikt försök. Sjöfarten kan ej, oaktadt densamma är totalt obehindrad, vinna något omfång och lär väl komma att förete lika mycken ovorksamhet, som för värvarande råder, tills den tid inträffar, då vanligen nytt lif visar Big i densamma. Emellertid hyser man ej några synnerliga förhoppningar på den stundande vårsäsongen, att döma af den flauhet, som för vårbefraktningarne existerar. I dessa dagar anlände förstlingarne af den 8. k. norska vårflottan, men dessa torde på långt när ej i år komma att åtföljas af så många kamrater som eljest, då dels tillgången på skeppningsordres är kvapp, dels frakterna äro ytterst nedtryckta och dels så många fartyg varit vinterliggare här, och dessa i första rummet söka blifva upptagna. Från och med i Lördags hitkommo ångfartygen Mary och Victoria, af hvilka May redan åter retournerat. hvaremot det ännu ej lär vara afgjordt om Victoria skall lasta på London eller Newcastle, samt 6 seglande fartyg. Af dessa senare anlände sedan s. börsdagen endast 2:ne, båda i barlast från Norge, och af de förut hitkomna innehade, som i förra berättelsen nämndes, 2:no salt från Terra Vecchia och Cagliari, I kol från England och 1 korn från Danmark. Exporten är, tillfolje af den allmänna stillheten i affärerna, ytterst oansenlig och för degen ha vi endast att redogöra för trenne under veckan utklarerade segelfartyg, ett till Skotland, ett till Frankrike och ett vill Belgien, hvilka medförds tillsammans c:a 700 ctr metaller (ungefär hälften stångjern), 884 tolft. plankor och bräder samt 16,800 st. grufstolpar. Den inländska kustfarten är äfvenledes utan all betydelse och upprätthålles endast medelst smärre fartyg. I Varumarknaden råder samma tysthet som förut och snart sagdt inga omsättningar ashördes under senare delen af veckan. Bränvia deklinerade, som vedan synes, ytterligare nägra öre, men eljest sorekom ingen förändring i marknadens läge, Spanmåls-marknaden var nåstan overksam sedan för:a börsdagen. Från magasin såldes litet Svartahafs-Råg, det enda slag som numera finnes att tillgå, till förut gangse priset, 19 rdr pr 14 låk, och gick häraf en del till landsorten pr jernbanan. — ILIafre. Den flaua stämning, som sedan längre tid tillbaka herrskat å Londons marknad, fortfar och urtikeln är således lika liflös som förut. De mindre konsumenterna förse sig en last med behofvet för dagen och leveransaffärer kunna blott genom stora uppoffringar åvägabringss. Under sådana förhållanden faller det af sig sjelf, att meningen äfven här på platsen skall vara tryckt och att de flesta innehasvare fortfarande hålla sina partier ur marknaden; hvad som till försäljning förekom kunde ej obtinera öfver 1: 20 pr 20 CE. Bränvin blef i slutet af veckan ännu mattare än förut och priset nedgick, så att omsättning, dock sparsam då behofven alltjemt äro smä, skedde till 1: 40 pr k:a extra kontant. Säljare ba emellertid sedermera dragit sig tillbaka till detta pris och föredraga att magasinera, under förutsättning att prisfallet nu nått en vändpunkt och att bättre utsigter äro att förvänta.