IIvarjehanda. Ett arf från Amerika är i dessa dagar allmänna samtalsämnet i Berlin. I Rivas i staten Nicaragua afled nemligen för någon tid sedan en viss L. C. Paul tysk till börden, efterlemnande en förmögenhet af närmare 11 million rdr sv., men inga arsvingar. Då underrättelsen härom ankom till Europa och inga efterspaningar rörande de der lefvande arfvingarne gjordes blef det emellertid ingen brist på hugade spekulanter, med mer eller mindre tvifvelaktiga anspråk. Äfven en aktningsvärd Berlinerborgare, tapetsör till professionen, hade läst kungörelsen i tidningen, men fäste sig till en början icke mera dervid än vid hvarje annan dylik annons. Efter några dagars förlopp erinrade han sig dock, att en hans styfbroder Paul (sjelf bär han ett annat namn), hvilken för flera år sedan afvek till Amerika, lemnande efter sig sin i Magdeburg Ännu lefvande maka, haft just öfvan antörda initalier L. C. Ehuru man allmänt antagit att hans styfbroder tör längesedan aflidit, då man på så lång tid icke hört af honom, ansåg han det dock vara mödan värdt att inhemta närmare upplysningar. Huru förvånad och glad blef han icke då, när han erfor att den aflidne verkligen varit han styfbroder samt att den efterlemnade enkan och han sjelf utan ringaste besvär kunde legitimera sig som de enda berättigade arfvingarne till den stora förmögenheten. Egendomligt bruk af fotografien. Hn hr Blak i Australien, hvars egendom gränsar intill några marker, hvilka tillhöra ett illa beryktadt grufbolag, hade kommit i gräl med detta rörande gränserna och begaf sig af denna anledning en dag med en landtmätare till det ställe, hvarest de resp. egorna stötte tillsammans, och lät der företaga några uppmätningar. Men midt under denna sysselsättning tillströmmade en del af grufbolagets medlemmar, öfverföllo hr Blak och hans landtmätare, slogo dem, sleto kläderna af dem, insmorde dem i varm tjära, rullade dem i sågspån och dun och läto dem springa. Hvar och en annan skulle troligen, efter en sådan behandling, ha skyndat att tvätta af sig den obehagliga skruden, men derpå tänkte icke hr Blak. Han lät tvärtom spänna för sitt ekipage och for i all sin ståt till närmaste stad och lät fotografera sig, som han gick och stod. Han har derefter öppnat rättegång mot sina fiender och har nu med den märkvärdiga fotografien i sin hand inför domstolen begart c:a 36,000 rdr sv. i ersättning för sveda och värk. Nya tider, gamla moder. Från Parig berättas, att genomgripande förändringar förestå derstädes inom modeverlden. På inrikesministerns senaste bal buro nemligen alla damerna pudrade frisyrer och i Jockey Klubben, från hvilken i allmän het de nya herrmoderna utgå, diskuterar man i dessa dagar frågan om huruvida den afskyvärda svarta fracken med tillbehör icke bör ersättas med en frack al ljusare tyg, hvit sidenväst och spetshalsduk, Det ser sålunda ut, som om man, i brist på bättre, åter börjat ta sin tillflykt till de gamla moderna. Linguistiskt. Upprinnelsen af det inom konstnärsverlden icke obekanta ordet Fiasco, förklaras i en utländsk tidning på följande sätt: En tysk stod en gång och såg på huru en italiensk glasblåsare framtrollade det ena subtila konstverket efter det andra. Denna procedur föreföll tysken så enkel, att han menade, att konsten icke vore svår att göra efter. Han fick försöka på och började att blåsa. men oaktadt alla ansträngningar kunde han gång på gång icke frambringa annat än en liten päronformig illstymmelse till en flaska (fiasco). Härifrån vill man nu härleda den ursprungliga betydelsen af detta ej sällan använda, men alltid mindre angenämt klingande ord.