Göteborgsposten – 16 februari 1869, sida 1

d ——kUkä ei AAi —— ?d terhöra om det ena af de mördades lik blifvit igenkändt i la Morgue, i hotellerna kring bangården för de nordliga tågen söka bekräftelse på den anklagades uppgifter, samt slutligen förskasfa sig hustru Polyte Chupins adress för att öfverbringa henne stämningen. Under den tvingade nödvändighetens piska lyckades han öfvervinna sin svaghet och reste sig upp, mumlande: — Jag kan i alla händelser passera rue de Jerusalem till la Morgue, sedan får jag se. Men i yresekturen fann han ej pappa Absinth, och ingen hunde meddela några nyheter om honom. Han hade ej varit synlig der. Ej heller kunde någon lemna minsta upplysning om enkan Chupins svärdotters boning. Deremot träffade han ett stort antal af sina kamrater, hvilka hånade honom på ett förolämpande sätt. — Ah! ett sådant ekarpsinnigt hufvud du har, sade de; man talar om att dd skall bli belönad med korset för den märkvärdiga upptäckt du gjort. Grrols inflytande förrådde sig. Polisinspektören berättade verkligen för hvem han träffade, att den stackars Lecoq, galen af inbilskhet, envisades att taga en varlig förbrytare för en förklädd förnäm personlighet. Dessa speglosor rörde föga den unge polisagenten. Skrattar bäst som skrattar sist, tänkte han. Om hans min var orolig under det han steg uppför quai des Orfevres, var det derföre att han ej kunde förklara den gamle Absinths förlängda bortovaro. Han fråigade sig ännu en gång om Gåvrol i sin galna afundsjuka