Göteborgsposten – 12 februari 1869, sida 3

— 7 8d teoriter. Alkohol utdrager ur Orgueils-meteoriten ett organiskt ämne. Men redan förut har tillvaron i meteoriter af qväfvehaltiga organiska ämnen varit känd. — —— — ——— Musiknyheter från Paris, En utländsk tidning meddelar följande pikanta skildring af de senaste musikaliska tilldragelserna i Paris: Det kalla vädret, m:me Pattis frånvaro i Petersburg, de nyligen vidtagna administratica förändringarne vid Theätre Lyrique med flera orsaker ha föranledt allehanda förändringar och kombinationer vid operateatrarne i Paris. Så hade för några dagar sedan m:me Sasse blifvit angripen af en maladie de larynx, då hon på aftonen skulle uppträda som Valentine i Hugenotterna. Kejserliga operan befann sig i den obehagliga belägenheten att icke ega någon som kunde utföra hjeltinnans parti i den opera hvilken var annonserad till qvällen. Visserligen hade en obepröfvad sångerska, m:lle Hisson, studerat partiet och äfven repeterat det samma morgon, men hon ansåg sig icke sjelf mäktig partiet och berättas ha gjutit ymniga tårar (sköna tårar, yttrar en auktoritet) då M. Perrin, operadirektören, förklarade henne att hon denna afton måste uppträda som Valentine eller ock uppgitva allt hopp om att någonsin debutera vid hans teater. Mille Hisson skulle just gå hem, lofvande att kowma tillbaka för att deltaga i representationen, då regissören M. Cormon förklarade att detta alldeles icke dugde, ty om hon en gång lemnade teatern skulle hon säkerligen alldeles icke komma tillbaka. M:lle Hisson instängdes foljaktligen i sin klädloge (der ännn mera rsköna tårar utgjötos) och lemnades der med ingen ting annat än en terrin buljong att trösta sig med. Det förfärliga ögonblicket nalkades, debutanten kallade allt sitt mod till hjelp, och resultatet utvisade att hon underskattat sin förmåga. Hon blef spplåderad och framropad gång på gång — icke fyratiofem gånger som m:me Patti då bon debuterade i S:t Petersburg, men tillräckligt ofta för att bevisa det hennes triumf var fullständig. Tvenne dagar senare gass Hugenotterna ånyo på kejserlig befallning. M.ll IIisson sjöng och spelade beundransvärdt, men det var lyckligt för henne att hon icke denna alton gjorde sitt törsta inträde på scenen, ty denna gången hade Valentine, S:t Bris dotter, det obehaget att erhålla tvenne fäder och slapp med knapp nöd undan att få en tredje. Faure, hvilken skulle uppträdt som S:t Bris, hade nemligen sått sin larynx i oorduing äfven han, hvarföre partiet öfverlemnades till Delval, som blef sjuk under representationen och i fjerde akten ersattes at Castelmary. Hvad som måste ha varit änna mera påkostande för den trogna Valentine var att hon nära nog blifvit tvingad att dela sin kärlek mellan trenne älskare. Collin, som sjöng Raouls parti, hade nemligen törkylt sig så illa, att Morin — en tenor med klen röst, men för tillfället utan katarrh — hölls klädd och i ordning i sin klädloge, på det att han skulle i hvilket ögonblick som helst kunna ersätta den hese sångaren. Den Raoul som be fann sig i besittning af rollen trotsade emel lertid med högst berömvärdt mod katarrhens makter och sjöng sin andel at den berömda duetten som endast en förkyld tenor kan sjunga den. Den nya stjernan på Thåatre Italien är mello IIma de Murska, om hvilken en lillig tidning underrättar oss Åelle ne manque pas de chien och grundsatsen för detta skämt utgöres deraf, att m:lle de Murska har en hund. Den är, berättar samma tidning, af Newsoundlandsrace, hans namn är Pluto, han bevistar repetitionerna och blickar på sin herrskarinna mod förtjusning samt gör intelligenta rörelser med hufvudet för att tillkännagifva sitt gillande af hennes höga toner, fioriturer och kromatiska skalor. bå han vill uttrycka sin beundran på ett synnerligt framstående sätt, sjunger åfven han, och det på ett så högeligen musikaliskt och smekande sätt, att melle de Murska för Pluto känner den lifligaste tillgilfvenhet. Lyckliga djur! Den första representationen af Gounods tredje upplaga af Faust skall åtföljas af uppförandet af en burlesk version af verket, at den ursinnige musikern IIerv, kompositör al IM:il Grevå, Chilprio och andra lyriska monstruositeter. i hvilka Offenbach är öfveroskenbachad-?. M. Herve; som vid Folies Dramatiques är på en gång direktör, kompositör, författare, sångare och aktör, har redan låtit höra bitar ur denna nya ÅPFaast et Marguerite. På Varietes gilves för närvarande en revy, i hvilken icke finnes något annat musikaliskt än de vanliga vådevillkupletterna och ett par musikaliska stolar, d. v. s. stolar, som börja spela musikstycken då man sätter sig på dem. ön dialog i musik eger rum emellan dessa båda möbler. Älskaren sätter