Göteborgsposten – 11 februari 1869, sida 1

— Sedan vi kommit på det klara med den saken, återtog domaren, återstår er att förklara för mig meningen af ett uttryck som ni hade, då denne polisagent fångade er. — Ett uttryck? ... — Ja! ni sade: Det är preussarne som komma, jag är förlorad ! Hvad betydde detta? En flyktig rodnad färgade mördarens kinder. Det var tydligt att han beredt sig på alla de andra frågorna och att denna kom oväntadt. — Det skulle vara besynnerligt, yttrade han med illa dold förvirring, om jag verkligen sagt detta! Han ville synbarligen vinna tid för att söka en förElaring. — Fem personer ha hört er fälla detta uttryck! fortfor domaren. — Det är nog möjligt, återtog mannen. Det är ett uttryck som jag hörde af en gammal man, hvilken fordom tillhört Napoleons garde, men som efter slaget vid Waterloo inträdde i herr Simpsons tjenst. Han brukade ofta upprepa dessa ord. Om också förklaringen kom något sent, var den ej dum, Herr Segmuller tycktes nöja sig med den. — Kanhända, sade han; men det är en omständighet som öfvergår mitt förstånd. Iade ni gjort er af med era motståndare innan polispatrullen inträdde? ... Svara ja eller nej. — Ja. — Men i stället för att då fly genom den utgång, som ni visste fanns, stod ni qvar på dörrtröskeln mod e