Göteborgsposten – 9 februari 1869, sida 3

1 mM MM PM —1 senaten sammanträdde derför, och fastän en högt stående medlem förklarat, att så länge han lefde, skulle ingen jude få akademisk grad vid universitetet i Cambridge, beslöt man likväl att suspendera bestämmelsen till förmån för mr Hartog, så att nu för första gången en jude är senior wrangler i Cambridge. Detta är visserligen ännu blott ett undantag, men likväl ett precedensfall, och ett dylikt har stor betydelse i England. Köpmännen i Mincing Lane, London, hafva till nationalinstitutet för räddningsbåtar öfverlemnat 1,000 p. sterl. för anskaffande af en räddningsbåt i Montrose och dess hållande i stånd. Laxfloderna äro rikligt välsignade i år, och detta anses bebåda ett godt och fruktbringande år. De siamesiska tvillingarne, som skola isärdelas af den bekante kirurgen Nelaton i Paris, hafva anländt till London. Till Frankrikes senat ingifvas hvarje år en mängd petitioner, af hvilka flera äro af ett mer än kuriöst innehåll. Så t. ex. ha flera advokater begärt, att Ludvig Filips dödliga qvarlefvor skola återföras till Frankrike; i en annan petition har framställts den önskan, att en professorstol i magnetism och spiritism skall upprättas vid universitetet i Paris; en af kejsardömets exsoldater, hvilken ej tyckes gilla, att saker göras till hälften, önskar i första rummet, att hvarje handlande, som förklaras bankrutt, skall landtförvisas, och för det andra att hvarje handlande, som förklarats skyldig till bedräglig bankrutt, skulle dömas till döden! Le soldat ny va pas de main morte, säger fransmannen. Man diskuterar nu frågan om fördelarne af att antaga ett internationalt brefporto, för underlättande af handelstransaktioner. En petition undertecknas bland affärsmän, för att regeringen må taga initiativet härtill. Såsom något egendomligt må anföras, att björnstek blifvit en mycket populär och högligen eftersökt rätt i den franska hufvudstaden. Björnarne skola införas från Ryssland, och den första af en beställd leverans dylika anlände för några dagar sedan till Paris med bantåget. Djuret, som åkte i ett särskilt för denna nya import bygdt trähus, skall ha vägt 307!, kilogrammer. På ett häromdagen hållet folkmöte i Paris föreslogs, med anledning deraf att den bekante skriftställaren Garnier-Pages uttalat några anmärkningar öfver den råa och ohyfsade ton, som ofta gör sig märkbar på mötena, följande resolution: Att den nedrige Garnier-Pages, folkets mördare och törrädare mot sitt fosterland, skamlöst samt med vett och vilja ljugit. Omkring 3,000 personer voro tillstädes, hvilka alla sträckte upp sina händer till bifall, med undantag af tvenne personer, hvilka man ville kasta ut. Händelsen är betecknande. Garnier-Pages är en frisinnad man och var medlem af den republikanska regeringen år 1848. Den mot Polen särdeles vänligt sinnade redaktören för Etendard, Casimer belamarre, har äfvenledes ingått till senaten med en petition under titeln: Ett af historien förgätet europeiskt solk, i hvilken han begär en reform af den historiska undervisningen i de franska lyceerna ang. de folk, som tala de slaviska språken. Alldenstund motiverna till denna petition beröra en brännande fråga för dagen skall diskussionen derom troligen bli a ovanligt intresse. Hittills var det i Rouen sed att utropa tidningarne till försäljning på gatorna. Mer sedan nu en ny tidning med namnet Framåtskridandet börjat der utkomma, har pre fekten tillkännagifvit, att man hädanefter icke mera får utropa tidningarnes namn. Han vil neml. icke, att man skall utropa: ÅIIär äår Framåtskridandet! Hvem önskar framåtskridandet? o. s. V. Pressorganerna för alla partier i Ryss land uttala sig med stor tillfredsställelse öf ver, att IIerzens tidning ÅKlockan (Kolokol blifvit indragen, och förklarar enstämmigt der afträdde agitatorns radikalt politiska och kom munistiska läror för en öfvervunnen stånd punkt. Detta är så mycket anmärkningsvär dare, som den tid ännu icke är så aflägsen då Herzen var den populäraste mannen Ryssland och hans då i London utgifna Ko lokol i trots af det politiska förbudet va bland de mest lästa ryska tidningarne. I Odessa har bildats en slavisk-serbis