son, dels ock begärt att rörande hustruns sinnesbeskaffenbet före åtalade brottets föröfvande få såsom vittnen hörda nämnda Anna JOHarSson, byggmästaren Albrecht, dennes hustru och derjemte flera ej namngifna personer. Och finner kongl. hofrätten med afseende å innahatlet i nämnda attester samt i anledning af A. Fiodivs berö begäran nödigt att för behörig utredning angående Maja Greta Flodins sinnesbeskaffenhoat förv, vid och efter ifrågavarande mordbrandsanlaggning. med undanrödjande af rådhusrättens utslag, återförvisa målet till rådstufvurätten, som har att detsamma ånyo upptaga och dermed vidare lagligen förfara ete. ete. Tillfolje häraf hölls i Måndags uti domarsalen å cellfängelset ny ransakning med häktade hustru Flodin, hvarvid först mannen hördes. Denne uppläste, tycktes det, en väl instuderad utanlexa, afhandlande att hans hustru två å tre månader före brottets föröfvande varit grubblande, men mest förvirrad dagen före och efter mordbrandsanläggningen. Sedan han slutat sin berättelse, inträdde fra Flodin. Hon bar sina egna kläder, skred långsamt fram med vppspårrade ögon, gråblek hy och afmätta steg -hennes uppträdande erinrade något om syster Gudule uti skådespelet ÅRingaren i Notredame. — När vittnena uppropades återkom dock rodnaden på kinderna, ögonen plirade såsom vanligt och föresatsen att väcka medlidande hos åhörarne åstadkom något alldeles omvändt. Hon var för klen aktris för att lyckas och förställningen var skenbar. På domarens framställda frågor om hon hade reda på sin sinnesförfattning vid brottets begåenda svarade hon nej. herrarne kunna säga hvad de vilja. Härefter hördes såsom vittnen handlanden herr A. Spaak och byggmästaren Albrecht, hvilka ölverensstämmando förklarade att de hos hustru Flodin icke kunnat upptäcka minsta spår till sinnesrubbning dagarne före eller efter mordbrandsanläggningen. Slutligen framträdde ofvannämnda Anna Johansson, förklarande hvad den till hofrätten ingifna vittnesattesten, angick, att hon underskrifvit densamma utan att taga del af dess innehåll, och beträffande hustru Flodins sinnestillstånd, så hade Jobansson före brottets begående bos henne icke kunnat upptäcka någon sinnesrubbning, men väl dagen efter mordbrandsanläggningen funnit henne besynnerlig. För flera vittnens inkallande uppsköts målet tills d. 9 d:s. vexelförsalskning. Rörande den förfalskning af en i Skånes onsk. banks afdelningskontor i Malmö söretedd vexel, som i Tisdagens tidning omtalades, meddela vi efter Lunds W:d följande närmare upplysningar, grundande sig på om saken i Lördags i Lund hållet polisförhör: I Tborsdags såldes å Skånes ensk. banks afdelningskontor i Lund en postremissvexel å belopp 15 rdr rmt att i Malmö utbetalas till N. Holm. Den som köpte vexeln var en ung man, 20 år gammal, Peter Hemtz från Hemmesdynge, som, sedan han för ungefår ett år sedan lemnat härv. Katedralskolas femte öfre klass, någon tid varit begagnad som biträde i en manufakturbandel i Lund och derefter utan känd systelsättning vistats der i staden. I samråd med en annan yngling derstädes, N. Olsson, hade en plan uppgjorts, att innan vexeln presenterades i Malmö förändra dess belopp till ett större. Till den ändan hade de båda ynglingarne hyrt rum öfver natten till Fredagen å ett hotell der i staden, och här förfalskades af ynglingen Olsson med tillhjelp af kemikalier och med hans handstil beloppet å vexeln från Femton till Femtusen rår rmt. Dagen derpå eller Fredagen presenterades af yngl. IIemtz i Malmö afdelningskontor af Skånes ensk. bank vexeln, försedd med transport af N. C. Holm på G. Hammar, som äfven a vexeln qvitterat densammas belopv. Då kassören der skulle till Hemtz—Hammar utbetala beloppet och vi le lemna det i smärre sedlar, begärde denne att utfå det i större myntvalutor. Då denna begäran icko kunde för tillfället uppfyllas, ombads Hemtz att återkomma om en timme. Emellertid tyckte sig kassören ha förmärkt någon oro eller osäkerhet hos den unge mannen, och då dertill kom, att på den utsatta tiden ban ej infann sig, telegraferades til! afdelningskontoret i Lund med förfrågan om vexelns belopp m. m., då det naturligtvis genast upplystes, huru sig härmed förhöll. Saken anmäldes då för polisen och vid eftermiddagstågets afgång till Lund påträffades af kassören yngl. Hemtz vid stutionen i Malmö. Då han vid tillfrågan bvarföre han icke afhemtat penningarne, svarade, att han denna dag icke för andra göromål hunnit det, men att han vore ginnad göra det följande dag, samt dermed idenufierat sig med den som lemnat vexeln, blef han genast af närvarande polistjenstemän arresterad. Vid förhöret i Lund i Lördags erkände han sitt brott, äfvensom ynglingen Olsson bekände sin delaktighet deri, dock först sedan handstilen å vexeln blifvit jemförd med en af bonom skrifven s. k. tvättnota, hvilken vid visitering i hans bostad blifvit funnen, och likheten dem cmellan befunnits otvetydig. De båda ynglingarne affördes till Malmö cellfängelse. Den tredje i företaget medverkande personen N. C. Holm, en äldre man, har man ännu icke fått reda på, lika litet som det vid förhöret kunde blifva riktigt klart, huru mycket denne, om han verkligen finnes, varit i saken inblandad. Vex In lär varit yeterst väl förfalskad och lär det endast varit den tillsälligheten, att llemtz icke återkom och uppbar penningarne, som egentligen gaf anledning till brottets upptäckande. — TNE EDA SA LA —