Göteborgsposten – 4 februari 1869, sida 3

4 besök är naturligt. Man kom i den torsta förlågenhet och visste icke huru man skulle bära sig åt för att få bugt på sin farliga fiende, Lyckligtvis var man herre öfver vattnet och i ett nu hade man uttorkat alla bassiner undantagande den som hörde till elesantbusct. Krokodilen uppsökte vattnet och störtade sig ner i detta. I detsamma lössläppte man en elefant och så snart denne märkte, att en fiende praktiserat sig ner i den bassin, hvarest han sjelf brukade plaska omkring i fred och ro, grep han straxt den näsvise krokodilen med snabeln och slungade honom högt upp i luften. Krokodilen kom ner på ryggen, krossade ryggraden och dog ögonblickligen. Utanläsning. En skolflicka, som i hemmet sträfvade med sin katekeslexa på åttonde budet, Lindbloms förklaring, der en fråga, såsom bekant lyder: Hvad ålägger oss detta bud emot oss sjelfva? och svaret: ÅAtt vi taga oss till vara för skryt, skrymteri och salskhet, läste med all ifves oupphörligt: ÅAtt vi taga oss till vara för stryk, skytteri och fanshet, hvilket misstag bidrager till, om ej annat, att belysa värdet af en mekanisk utanlåäsning. IIYtta för roffågelsjagt. I utkanten af de stora skogar, som sträcka sig från den danska herrgården Rathlousdals på Jutland manbyggnad framemot staden Skanderborg, ser man en hög, helt och hållet formad som en vanlig ättehög. Detta är en jagthytta, uppbyggd för att underlätta jagten på roffåglar. Genom en smal, stensatt gång kommer man ini högen, som snart visar sig vara icke annat än eu stor, hvälfd stenkammare, beklädd med jord och mossa. Derinne är allting snyggt inrättadt. Rummet är något mörkt, hvilket dock gör ingenting, enär detsamma endast är beräknadt att begagnas vid ljus. Meningen är nemligen, att man skall tända på ljus, fyra på en braga i kaminen och sätta sig omkring spelbordet, under det att man väntar på roffåglarnes ankomst. Dessa lockas ull stället och inom skotthåll på ett ganska sinnrikt sätt. Inue i byttan finnes en stor bur och i denna en af de stora norska hornugglorna (Strix bubo). I hvardagslag för hon i denna sin boning ett jemförelsevis bebagligt lif, men när det skall jagas, har hon det också så myckot otrefliga:e. Man binder då en jernlänk om benet på henne och placerar henne på toppen af hytian. Ned genom stensättningen finnes ett hål, hvari länken glider. I yttersta ändan af denna är fästad en bräubit, som hindrar ugglan från att företaga spatserturer, längre än länken. Ugglan lockar roffäglarno till stället. Do kunna icke lägga bort sin bekanta lust att gäckas med henne och samla sig derföre omkring henne. På det att man nu i allsköns ro skall initrån hyttan få dem inom skotthåll äro tre temligen stora träd uppställda omkring hyttan. I dessa placera sig roffåglarne och hyttans skottgluggar äro just inrättade så, att man inifrån kan öfverskåda hela toppen af dessa träd och dervid få ett sorträffligt sigte på de fåglar, hvilka äro bestämda att falla offer för sin lust att gäckas med andra. Ännu mera byte lockas naturligtvis till stället, om på högen kastas en död näst eller något annat lockande kadaver. Den bästa tiden för jagten är i morgongryningen och skymningen, eburu man också kan så ett rätt bra byte mist på dagen, om luften är mörk och dimmig. — IIOSPItalerna i Paris stå jemte fa:tigvårdsvåsendet derstaues under ledning at en gomensam styrelse: Ladministralion de lassistance publique och den bekante n tisko embetsmannen, hr Tusson har i en följd af år stått i spetsen för denna sadmeilistralion-. En utländsk medicinsk tidskrift uppger att under är 1867 i Paris 277,342 personer emottogo understöd från fattigvården i det nemligen i hospitalerna (sjukhusen) 96,704 personer åtnjuto Jäkarevård, 9.020 voro intagna på sorsörjningsinrättningzarne, 3,441 vårdade på hospitalerna lör obotligt sinnes-juka, 1005,119 erböllo sattigmedel i hemmet, 38,173 fingo fri lakarevärd i d:o och 24,880 barn voro pa kommunens bekostnad inackorderade på landsbygden. De personer, genom hvilkas ullhjelp detta ofantliga maskineri hålles i regelbunden verksamhet äro icke jarre än 6,338, nemligen 4,349 embetsmän af olika grader samt 1,988 läkare och läkarebiträden. I Paris finnas 8 hospitaler för sjukdomar i allmänhet och 7 för specialiteter. Sängarnes antal är 7,820, hvartill komma ytterligare 300 extrasängar, disponibla under den strängare årstiden. Till dessa hospitaler lemnar Scine-departementet med sina 2, 112,293 invånare årligen en kontingent af c:a 100,000 sjuka så att 4, 1 proc. of befolkningen söker hjelp på hospitalerna. För närvarande äro 2 nya sådane under byggnad i Paris, nemligen det nya Hotel Dieu och et annat i de nya stadsdelarne; dessutom är man nästan färdig med uppförandet af ett nytt bospital på kusten, hvilkäet liksom 2 der förut befintliga (med resp. 100 och 200 sängar) är bestämdt att inrymma barn behäftade med kroniska åkommor, företrädesvis körtelsjukdomar. Slutligen finnes det i stadens närhet 2 hospitaler för konvalescenter, hvilka kejsaren på sin bekostnad litit uppföra och som sägas vara till särdeles stort gagn. — — — —