Göteborgsposten – 20 januari 1869, sida 1

Herr Lecoq ). (Roman af Emile Gaboriau-. (öfvers. fr. Franskan.) Den unge polisagenten vågade afbryta honom med en ätbörd. — Förspilld möda, sade han kallt. Om denne man är medbrottslingen, har han redan åter gjort sig nykter, var säker om det, och är vid denna tid långt borta. — Nå ... hvad är då att göra? frågade inspektören i sin mest ironiska ton. Kan man ej få ett råd af ... herr Lecoq— Jag tror, sade. denne att slumpen erbjöd oss ett gynnsamt tillfälle, att vi ej ha vetat begagna det och att det bästa är att anse det som förloradt samt afvakta ett annat. Allt oaktadt envisades Gevrol att afsända en af sina karlar och efter det denne aflägsnat sig började Lecoq läsningen af sin rapport. Han upplaste den hastigt, utan att alltför mycket betona de afgörande omständigheterna eller lägga sin egen öfvertygelsoe i dagen, men så bindande var logiken i hans slutledningar, att han oupphörligen afbröts af kommissariens och de båda läkarnes bifallsuttryck. Forts. fr. N:o 14