— ———— — — lerar på inrymme i Andra kammaren härnäst. Representanterna veta eller ana, alt deras valmän hysa stora, ofta oklara anspråk på sina ombud, och vidare att de (valmännen) hafva mycket kort minne. Hvad ombuden uträttat vid de två första riksdagarne icke blott underskattas — edet har ju ej medfört något synbart resultat?, utan det förgätes alldeles — vårt ombud deltog ju nästan alls icke i debatterna? ; så mycket nödvändigare är det då, att vid den sista, vid den för omvalet bestämmande riksdagen blifva mera framstående både i motionsoch diskussionsväg. Antagligen blir således den i morgon börjande riksdagen i flera riktningar mycket framstående. Skall Andra kammaren förete partibildningar? Utan tvifvel! Är det väl tänkbart att nära 200 representanter i samma kammare med så olika bildning, föreställningssätt, skaplynne och — intressen, kunna förena sig om att gå samma väg? Omöjligt, om icke en stor och verklig fara hotade fäderneslandet, ty då veko alla små intressen undan för det stora intresset. Men nu hotas ej fäderneslandet af någon sådan fara, som manar till sublim enighet. Således — partier skola uppstå vid denna riksdag liksom vid de begge föregående. Ett intelligenspartäUskall finnas, lika så väl som ett landtmannaparti, det senare med en underafdelning: de nyliberala, hvilka sistnämnda skola till det yttersta anstränga sig för att bli framstående och derigenom söka betrygga sin framtida position. Gemensamt med detta skall landtmannapartiet sätta sin ård uti att skildra landets ställning ytterst betänklig, men räddbar — längre tram — om de snart komma till makten. Det torde emellertid bli ytterst svårt att åstadkomma en erkänd ledare för landtmannapartiet, och aldra svårast att få någon som eger ett namn -med klang; men det behöfs icke precist heller, ty detta parti eger den förtjensten att hålla tillhopa och att vara väl disciplineradt. Det är foga troligt att intelligenspartiet mera vid instundande än vid de föregående riksdagarne skall visa lika mycken sammanhållning som landtmannapartiet. Samma fel som bringade våra första föräldrar på fall, besvärar, tyvärr, intelligenspartiet. Det är otvifvelaktigt att ministeren kommer att utsättas för många skarpa och några bittra anfall i Andra kammaren. Det är icke blott de förestående riksdagsmannavalen som dertill föranleda, utan äfven de mångas mer och mindre utpräglade åtrå att komma in i ministeren, en åtrå som aldrig dör ut och aldrig bör dö ut. Ni erinrar er säkerligen huru under sista riksdag, under dagarne före dechargebetänkandets behandling, fråga uppstod vatt göra rent hus; huru man omtalade de som voro i fråga, de som ville komma ifråga och de som borde komma ifråga att utbyta den Söderströmska felbhatten mot den plymascherade; men att den väl uttänkta planen måste ö:vergitvas, eller uppskjutas, till följe af en liten omständighet. Några at ministerens ifrigaste motståndare hade föranstaltat en sammankomst, dervid varsamma variationer spelades på thomat: ministeren saknar det kraftiga initiativer. Jag har visst icke något emot-, sade en ganska radikal representant, att göra rent hus, men önskar dock att få veta af hvilka personer det nya statsrådet skall bestå? Man svarade blygsamt undvikande, att det var en cura posterior. Ja, men eftersom herrarne icke ännu kunna namngisva några bättre initiativare, så är det kanske bäst att behålla dem vi ha... inföll han. Sammankomsten blef utan resultat och det tilltänkta anloppet mot hela ministeren uteblef, eller rättare sagdt, det uppsköts. D. 16 Januari. Då riksdagsmännen. anlände hit förlidet år stod qvicksillret många grader under fryspunk