Göteborgsposten – 16 januari 1869, sida 2

tee 1 Malarprovinsernas LEaskilda Bank med kouponger från och med 1868, 109 rdr 50 öre; d:o d:o med kouponger från 1869, 105 rdr; Finlands Premie-obl. å 10 thlr preuss. c:t 25 rdr; Linköpings stads 511 proc, obl. 34 92 proc. Riksgåldskontoret 47 proc., obl. af 1861 års lån 843 proc. Auktionen var talrikt besökt vid något minskad köplust. Försäljningssumman för af hr Zethreus försälda värdedapper utgjorde 4,104 rår 50 öre och af hr Hierzcel 65,104 rdr 50 öre eller tillsammans rdr 69,209. — Svenska Slöjdföreningen var i Thorsdags samlad till allmänt sammanträde, hvarvid notarien I. II. Palme höll ett intressant och uppiysande löredrag om rinteckningsforsäkring, med hufvudsakligt afseende fåstadt vid det inteckningsgarantibolag, hvilket i hufvudstaden f.n. är under bildning. Frih. Knut Bonde tog derefter till ordet och sökte med några kraftiga och väckande ord gifva fart åt det allmännyttiga företaget. Bland närvarande åhörare förmärktes finansministern. — Å stadens auktionskammare försåldes I Thorsdags i mät dömda tomterna under n:o 6 10 etter 1810 års nummerordning i qvarteret Pukslagaren i Adolf Fredriks församling, saluvärderade till 3,000 rdr, och inropades at sterbhusnotarien A. Th. Rosenström för en summa af 2,000rdr. — Bogserångfartyget Nyttig, som i Thorsdags atgick för att öppa en ränna i isen till Waxholm, ditkom på två och en half timmar. Tjugotvå backningar måste göras mellan Granholmen och Tenösund. Den genomsprängda isen var tre tum tjock. Skridskoåkande visade sig på båda sidor om Nyttig. Rent vatten på andra sidan Waxholm. Sjökommunikationen mellan Waxholm och hufvudstaden är sålunda öppnad. — Astonbl. omnämner en egendomlig tvist angående en konkursmassa, som under lång tid varit föremål för Stockholms rådhusrätts handläggning och för någon tid sedan blifvit afdömd. Saken är i korthet följande: För några år sedan gjorde dåvarande egarne af Bergsunds mekaniska verkstad, bolaget O. Telander Hammar, konkurs med en stat, hvari tillgängarne upptogos till 477,776 och skulderna till 544,651 rdr, Vid ett konkurssammanträde beslöto åtskilliga tillstädesvarande borgenärer, att verkstaden skulla drifvas för konkursmassans räkning, hvilket slutade så illa, att vid skeende redovisning konkursmassans oprioriterade borgenärer ej allenast icke erhollo den ringaste utdelning, utan jemval iföljd af sabriksrörelsen fortsatta drifvande af konkursmassan befunnos hafva råkat i skuld af 219,065 rdr, som till betalning fördelades, i mån af de fordringar hvar och en i konkursen bevakat, på de oprioriterade borgenärerna. Efter det att en af borgenärerna, rikets ständers ständers bank, fört klandertalan mot förvaltningen af konkursmassan och den lemnade redovisningen, blefvo sysslomäpnen i konkursen, grosshandl. E. Fröberg och v. häradsh. Tempelman jemte samtliga oprioriterade borgenärer, 60 a 70 enskilda personer och bolag, instämda till Stockholms rådhusrätt af numera aflidne grossh. A. W. Frestadius samt af grossbandl. Emil Roth, för aflidne brukspatron: C. R. Roths sterbhus, yrkande kårande, i egenskap af förlagsgifvare åt konkursmassan, i tienne särskilda stämningar och desaf föranledda mål, att borgenärerna, enligt den uppgjorda fördelningen, måtte kännas skyldige till kärandena utgifva de lemnade forlagsbelöppen, uppgående, såsom förut nämndt är, till omkring 219,000 rdr. : Efter att hafva yttrat sig angående åtskilliga af svarandeparteraa gjorda invändningar, ogillade rådkusrätten stämningspåståendeoa, hufvudsakligen på den grund, att den uppgjorla fördelningen af do på hvar och en af borgenärerna sig belöpande tillskott ej ansågs nöjaktigt utredd. Samtliga målen äro hos Svea hofrätt sullfoljda. — Fotogöånoljeo-explosioner ha på sista tiden, föranlodda dels af ovarsamhet vid behandlingen, dels ock af oren beskaffenhet hos lysämnet, förekommit inom landet. Äfven i hufvudstaden ha förefallit två explosioner, den ena dagen före nyårsaftonen på Begrafningsbyrån vid Vesterlånggatan, den andra i ett enskildt hus. I Begrafningsbyrån krossades fyra stora fönsterrutor af lufttrycket och den brinnande oljan kringkastades i rummet samt antände möbler m. m. Man blef dock snart herre ölver elden. Vid ingendera af dessa båda sistnämnda explosioner synes, så vidt man kunnat erfara, någon oförsigtighet hafva blifvit begången, utan hafva de tillkommit i följd deraf, att lampornas oljehus, genom felaktig konstruktion å brännarne, blifvit upphettade till den jemförelsevis låga temperatur, då oren fotogen exploderar. Vid begagnandet af ren sotogön finnes nemligen ingen explosionsfara, åfven om en betydlig upphettning af lampan skulle ega rum. — Man finnner häraf huru vigtigt det är att en noggrann kontroll utöfvas öfver fotogånförsäljningen, så att den allvarsamma fara, som handhafvandet och begagnandet af oren sotogn medför, i tid förebygges. — Man erinrar sig, säger Dag. Nyh, att det var under gåendet från hotell Phenix vid Drottninggatan, der han talat till de för Carl XIIis-festen hitkomna Upsalastudenterna, som Aug. Blanche fick ett slaganfall och dog. Ianan han gick ut från hotell Phoenix tog han en pris snus ur dosan på källardisken. På denna dosas lock har man låtit gravera inskriften: Måndagen den 30 november 1868 kl. 10,35 tog August Blanche den sista prisen på Phoenix ur denna dosa. — Ehuru vi alldeles icke kunna gilla detta snusförnuftiga sätt att hedra den hädangångnes minne, sår man väl dock ej underkänna värdet af den välmening, som föranledt åtgärden. — Stockholmspöbeln är sig lik. I sammanhang med redogörelsen för den senaste operamaskeraden yttrar neml. P. T. följande: Platsen utanför operahuset var hela aftonen uppfylld af en stojande menniskohop, som för