i Upland, kom, enligt oss tllhandakomna underrättelser, från en sönderspringande aörolit eller så kallad meteorsten. Stycken deraf hafva blifvit tillvaratagna i trakten af Wijks sätesgård i Upland och äro, med undantag af ett sådant, som skickats till Upsala, nu öfverlemnade till professor Edlund, som, sedan ett rykte kommit till hans öron, att svarta stenar skulle nedfallit i Fittja socken, genast afsände en yngre vetenskapsman för att närmare taga reda på saken. Stenarne äro till antalet 7; den största ungefär af en mindre, knuten näfves storlek, de öfriga ungefär af hönsäggs och dufäggs, fast oregelbundna till skapnaden: på ytan svartgrå, glatta, liksom de varit smälta; i det inre ljusgrå eller hvitgrå samt gryniga i brottet. Det märkliga härvid är att tvenne stenar observerades af olika personer på olika ställen i det ögonblick de nedföllo. Den ena nedföll nemligen på isen af en sjö, der en fiskare var sysselsatt med fiske. Den trängde ned i isen omkring ett qvarter djupt, men då den föll i sned riktning, ricochetterade den och sprang åter upp samt nedföll, snurrande omkring på isen, några famnar ifrån det ställe, der den först träffade densamma, hvarefter den upptogs af fiskaren. Den andra stenen, en af de mindre, nedföll på marken vid ett torp, tätt framför en gammal gummas ansigte, dock utan att skada henne. Genom den omständigheten, att sjön var isbelagd och marken frusen, räddades sålunda dessa begge fynd, som annars hade fallit i vattnet eller nedträngt i jorden. Prof. Nordenskiöld reste i förgår ut till den trakt, der fynden skett, för att anställa ytterligare letningar, och prof. Edlund skall som i dag om saken lemna meddelanden till vetenskapsakademien. Fyndet bar stort intresse, emedan dessa meteorstenar, så vidt man vet, äro de första som blifvit tillvaratagna i Sverige. Någon analys å de nu funna är ännu icke verkställd. I sammahang härmed kan nämnas, att man vid någon analys af meteorsten funnit honom innehålla kolväte. Då detta är en organisk förening, bevisar det tillvaron af organiskt lif å den verldskropp, som stenen förut tillhört. Stadsfullmäktige i Uddevalla återvalde vid i Lördags hållet sammanträde till ordför. för året grossh. P. Berg samt till v. ordför. konsul W:m Thorburn; till sekreterare antogs ende sökanden till nämnde befattning v. häradsh. V. Eberstein. — Vid ifrågavar. sammanträde upplästes en skrifvelse från den nyinvalde ledamoten löjtn. A. Nycander, i hvilken han anhöll att blifva befriad från förtroendet att vara stadsfullmäktig, af skäl, att han icke vore i staden bosatt. Sedan det blifvit upplyst, att hr N., ehuru husegare i staden, dock vore på annat ställe mantalsskrifven, ansågo sig stadstullmäktige för sin del ej kunna vägra den sökta befrielsen. — Med anledning häraf beslöto fullmäktige ingå till magistraten med anhållan om nytt val af en stadsfullmäktig i stället för hr Nycander. Den knall, som nyårsdagen hördes vidt omkring Fartygstrasiken i Öresund. Det antal fartyg, som sistlidet år anlöpte Helsingör eller hvilkas befälhafvare voro i land der, uppgick till 6,098, hvilket är något mer än 1867 (5,920), men mindre än de tre föreg. åren 1864—65—66, då det var 6,720, 6,662 och 6,386. Af dessa fartyg kommo 3,951 från Östersjön och 2,147 från Nordsjön. I afseende på nationaliteten voro de engelska de talrikaste, nemligen 1,918, 1,838 voro norska, 691 svenska, 386 holländska, 279 ryska, 269 franska och 268 preussiska. Landtbrukslitteratur. Sista häftet af Landtbruksakademiens handlingar för 1868 har nyligen i bokhandeln utkommit och afslutas dermed sjunde årgången at detta arbete, som under innev. år kommer att utgifvas af samma redaktion, som hittills, och efter oförändrad plan. Ifrågavarande häfte innehåller följande uppsatser: Berättelse om det märkligaste, som under år 1867 sig tilldragit vid svenska jordbruket, af C. G. Mörner; Om landtbrukets ståndpunkt och vetenskapliga utveckling under år 1867, af J. Arrhenius; Sammandrag at Hush.-sällskapens berättelser för år 1867, af Carl Rydqvist; Redogörelse för ekonomien och försöken vid Landtbruksakademiens experimentalfält, af C. Juhlin-Dannfelt; Berättelse öfver agrikulturkemiens framsteg, utgifven af A. Miller. Suezkanalen. Det allmänna sällskapet för skeppsfartskanalen vid Suez i Paris har anmodat oss att i handelns och sjöfartens intresse meddela ett utdrag af ett betänkande, som ingeniören, generalinspektör Rumeau, afgifvit från ett särskildt utskott, hvilket nedsattes for att uppgöra de nödiga bestämmel