I asseende på de valda dödssätten har äfven säsom vanligt det genom hängning och strypning varit det allmännaste. Såsom ovanliga torde böra anmärkas: en smedsdräng, som lät bufvudet krossas under smedshammaren, en grufarbetare, som störtade sig ned i grufvan, en enka, som af fruktan för brist svälte sig till döds, och en bonde, som afdagatog sig med ett räfgiller.