Göteborgsposten – 12 januari 1869, sida 2

Från Utlandet. Konferensens första sammanträde inskränkte sig till att de deri deltagande makternas ombud legitimerade sig och uttala sina resp. regeringars lifliga önskan att se den uppståndna orientaliska tvisten utjemnad. Sedan detta var gjordt beslöt man att genast vidtaga åtgärder, som förebyggde utbrottet af oroligheter, hvilka annars skulle försvåra konferensens fredsarbeten. För detta ändamål skulle man hos Turkiet göra framställning om, att det måtte inställa utförandet af sina beslut med hänsyn till Grekland och grekerna, tills konferensen slutat sina förhandlingar, och hos Grekland begära, att det icke skulle företaga några rustningar eller i allmänhet underblåsa den mot Turkiet retade stämningen hos besolkningen. Konferensen vill således börja sin verksamhet på grundvalen at ett stillestånd. Så till vida är allt godt och väl; men hvad man här behöfver är ej allenast en Galgenfrist, utan en någorlunda varaktig utjemning, och för den erbjuder förhållandet mellan makterna ingalunda några gynnsamma utsigter, ty det går afgjordt ut på förberedelser till ett stort krigsutbrott. Nu förljudes det sålunda, att alla i militärdistriktet Olessa liggande trupper sättas genom inkallandet af manskap och hästar på krigsfot. Äfven den i Moskwas militärdistrikt och ej långt från jernvägen stående åttonde divisionon skall ofördröjligen sättas på krigsfot. I Kischeneff och Bender förses tillochmed redan fältartilleriet med det nödiga anspannet. I Odessa och Bessarabien hopas jemväl stora proviantförråder, af hvilken anledning man framhåller de dervarande utomordentligt billiga köttpriserna. Den ryska intendenturen, som under Krimkriget måste köpa kött till armåen 12 gånger dyrare än det vanliga medelpriset, har af orfarenhet blifvit försigtigare. Det är derför ej underligt, att Turkiet 3 sin sida söker göra sig i ordning till att mota Ryssland. Men äfven i andra fall är det en märklig stämning, som genomgår den turkiska samhällskroppen, hvars lif eller död det kanske gäller. Så omtalas, att derstädes det s. k. Ungturkarnes parti utbreder sig mer och mer. Det har utfärdat ett manifest, hvari det törklarar, att om konferensen skulle vilja på fullt allvar träda Turkiets ultimatum till Grekland för nära, så skulle endast tvenne saker återstå: alla kristna makters korståg mot turkarne, för att drifva dem ut ur Europa, eller fullständig neutralitet å de kristna makters sida, som låtiv Turkiet och Grekland utkämpa sin strid sinsemellan. För första fallet ha ungturkarne redan rustat sig till kampen genom inköp af 25,000 gevär. De skulle äfven börja med att mot de kristna makternas korståg förklara det heliga kriget i Algeriet.