Göteborgsposten – 11 januari 1869, sida 2

på det naturligaste sätt i verlden. Striden, enkan Chuyins vittnesmål, den falske soldatens uppgift innan han dog, allt förklarades der: Mördarens dröjsmål förekom helt naturligt efter denna upptäckt. Han hade stått qvar för att betäcka återtåget för två qvinnor; han hade öfverlemnat sig sjelf för att de ej skulle kunna tagas, en handling af ridderligt galanteri som ligger så djupt rotad i den franska karakteren, att tillochmed de lägsta skurkar utöfva den. Återstod denna häntydan på bataljen vid Waterloo. Men hvad betydde den nu? Intet. Hvem vet ej huru djupt en man med god uppfostran kan sjunka genom ovärdiga passioner! ... Karnevalen förklarode på ett naturligt sätt alla sörklädnaderna. Men under det Lecoq öfvervägde allt detta, blef pappa Absintu otålig. — Här skola vi väl ej stå, tills vi bli fastväxta, sade han. Vi sluta just i det ögonblick, då vår undersökning gifver så lysande resultater!... Lysande resultater!... Detta ord sårade den unge polisagenten mer än den bittraste ironi. — Ah! låt mig vara i fred! utbrast han häftigt och gå framför allt ej ut i trädgården; ni skulle förderfva spåren. Pappa Absinth teg. Han underkastade sig utan invändning sin kamrats öfverlägsna intelligeus och energiska vilja. Lecoq hade återtagit tråden af sin slutledning. — Se här det sannolika förloppet, tänkte han. Mör