Göteborgsposten – 28 december 1868, sida 2

MO Det följde ej något svar, ej ett ljud i rummet, men jag inbillade mig att jag förnam en rörelse ej långt från mig; jag kände efter mitt ljus och tände det samt steg derefter upp och tog en öfversigt öfver mitt sofrum. Någon hade kommit in, derom var jag förvissad. Jag hade ställt min nattsäck vid sängfoten och nu låg den under ett af fönstren, hvilket fönster dertill var öppet. Jag blickade ut, men allt var mörkt och tyst, och jag kunde ej upptäcka en stege eller något annat medel att komma in, såvidt jag kunde förvissa mig derom genom känseln. Jag kände mig ej oroad; plånboken var i säkerhet och jag hade ju mina pistolar. Jag erinrade mig, att jag hade en blyertspenna i rockfickan ; jag delade denna i två och använde dem som kilar i båda fönstren för att försvåra ett inträde utan buller genom något af dessa. Sedan jag vidtagit detta försigtighetsmått, gick jag darrande af köld tillbaka