Göteborgsposten – 23 december 1868, sida 1

— Kan jag få en säng här? Hon stirrade på mig med ett så sällsamt uttryck, att om hon ej varit sysselsatt med att diska glas skulle jag ha trott att jag kommit in i ett privat dårhus i stället för ett värdshus. — Stanna här ett ögonblick, under det jag talar vid far. Hon passerade förbi mig så tyst som om goltvet varit belagdt med mattor, utan det ringaste af den klumpighet man tillfölje af hennes knotiga figur och stora händer kunde ha väntat. Detta uppmuntrade mig något; det tycktes mig vara ett tecken till civilisation, och hon hade förut betraktat mig så vildt att jag börjat bilda mig mycket obehagliga föressällningar rörande mitt tillämnade logis. Det sanns intet ljus i den gång hvari jag stod; men litet längre bort till höger lyste en liten rödaktig strimma från den dörr som tydligen ledde till det rum, hvari gästerna höllo på att dricka. Kören hade tystnat, men då och då hördes ett svagt mummel af röster. Jag gick längre framåt gången, lockad af den rödaktiga strimma som bådade värma och ljus, och plötsligt fann jag att jag ej var allena i mörkret. En låg hviskning hördes nära mig, tydligen i ett rum på ven