Göteborgsposten – 23 december 1868, sida 1

brinner en eldbrasa? Och hvad befaller ni till supå? Supå! — hon ingaf synnerligen ingen aptit. Jag tror knappt jag skulle kunnat förtära en bit kött, om denna flicka räckt mig det, och likväl kände jag mig mycket hungrig. — Jag vill ha ett par ägg, sade jag; dessutom kan ni ge mig litet whisky och uppkokt vatten. Hon erbjöd sig att taga min nattsäck, men jag afböjde det och behöll densamma i handen. Nästan innan jag visste det, hade hon smugit förbi mig och öppnade dörren vid hvilken jag sett den röda strimman framlysa. Jag hade utanför af fönstrens utsträckning kunnat se att det var ett stort rum, men jag kunde ej tro att det var så ofantligt långt som det var; det hade tydligen en gång varit deladt i två eller tre rum och två träbjelkar utvisade hvar mellanväggarne varit. Flera mörka bjelkar i taket sträckte sig från ena väggen till den andra och rappningen mellan dessa var så svärtad af tid och rök, att taket hade nästan samma färg som bjelkarne. Nära ett af fönstren stodo ett par grofva bord, och på två af dessa brunno talgljus i messingsstakar. Sällskapet hade dock tydligen funnit eldbrasan angenämare, ty båda