Göteborgsposten – 19 december 1868, sida 5

häfder ständigt qvarlefvande kyrkofadren, skalden och häfdatecknaren. Isynnerhet hos de många vänner af Franzäns sängmö, hvilka tillegna sig den nya upplagan af hans Samlade Dikter, af hvilka i förbigående sagdt 21:sta och 22:dra häftena ukommit, förorda vi denna minnesteckning och dermed förenade poemer till skaldens ära. På samma förlag har utkommit Nerikes Gamla Minnen, ett bidrag till fäderneslandets solkkännedom, konstoch odlingshistoria af Herm. Hofberg. Det är med glädje vi emottagit denna nya tillökning i vår i ordets egentliga mening fosterländska litteratur. Det ligger någonting uppmuntrande och lifvande att se dessa på skilda håll pågående sträfvanden efter att samla eller från en hotande glömska rädda våra minnen från arkeologiens, sagans och sångens områden. En gång skall ur dessa samlingar framträda en verklig fosterlandets historia och ej blott en sådan, som nöjer sig med att vara ett register af föregående faktiskt vilsefarande författares uppgifter. Till detta acbete skola vi med nöje återkomma. På Esaias Edqvists förlag har utkommit den redan länge med väntan motsedda boken Upsalasångarnes hariserfärd, skildrad af Måns Månsson. Förf. har här till en fortlöpande berättelse sammanfattat sina i Nya Dagligt Allehanda förut intagna och med den största begärlighet lästa bref från nämnda, för deltagarne deri oförgätliga triumffärd. Det är väl temligen gagnlöst att här upprepa nötta anmälningsfraser: boken skall nog derförutan bana sig väg till allmänheten, isyonerhet som i densamma finnas intagna porträtter af den stora sångartäflans president i Paris, baron Taylor, al Oscar Arpi, Upsalasångens bekante ledare, af den kände tenoren II. Hjortb, at Olof Strandberg, A. R. Fröst, Gunnar Wennerberg, IIalfdan Kjerulf och sist af Måns Månsson sjelf under hans rätta ärfda och borgerliga namn Måns IIultn, d:r med. På samma förlag har utkommit en öfversättning af A. Iunchs dikt Jesu Bild. Den norske skaldens dikt är en i skär tankegång och vacker form utkastad tidsbild af kristendomens första dagar i Rom och dess kamp mot en föråldrad forntid med dess ramlande gudaverld. Prydligt utstyrd bör den vackra dikteykeln kunna finna många köpare, ehuru vi dock tro, att öfversättningen, om än i allmänhet ganska lyckad, kunnat vara öfverflödig. På L. J. Hiertas förlag har börjat utgifvas en af Georg Scheutz utförd öfversättning af Rom, dess tillkomst, utveckling, verldsvälde och förfall, en skildring för den klassiska fornålderns vänner af Wilhelm Wägner. För några år sedan utgafs af annan förläggare en öfversättning af samme förf:s skildring af Iel-. las, hvilken väckte stor uppmärksamhet. Förf. visste att deri på ett lyckligt sätt förena allt, som kunde vara behöfligt, för att göra det gamla Hellas förhållanden åskädliga och litvande för åskådaren. Det var en följd af lifliga kulturbilder, förtydligade med en mängd goda träsnitt, som här upprullades för läsaren. Wägners Rom är dertill ett motstycke och bör derför kunna påräkna å allmänhetens sida ett minst lika stort intresse, isynnerhet som utstyrseln är särdeles prydlig och vacker. Arbetet utkommer i 12 häften, försedt med ej mindre än 400 illustrationer. På Em. Girons förlag i Stockholm har nu utgifvits sista häftet af Jorden före Syndafloden af Louis Viguter, hvilket intressanta och populärt affattade verk således nu ligger fullständigt i en elegant drägt. Man kan svårligen finna en bättre gåfva åt den ungdom, som finner smak för jordens historia. I vårt brödraland Danmark har en samling Livsbilleder redan någon tid betraktats såsom en särdeles god läsning, hvilken ej blott funnit nåd inför kritiken, utan äfven rönt lifligt intresse hos allmänheten, så att den der upplefvat ej mindre än tre upplagor. Dessa Livsbilleder ha nu utkommit i svensk öfversättning under titeln Bilder från Lifvet. Här möta inga spännande situationer, inga romangriller, ingen sjuklig hjertnupenhet. Bilderna äro blott små korta teckningar ur det hvardagliga samlifvet, öfver hvilka de kasta en poetisk stämning, som nästan förfaller sällsam. Förf. har vetat att med förvånande finhet och säkerhet draga fram just det poetiska i detta hvardagslif, som derigenom nästan får ett högre värde för läsaren. För den, som vill sjelf komma till eftertanke eller drifva andra till att reflektera öfver lifvets företeelser, böra dessa skizzer vara en värderik gåfva. På Sigfrid Flodins förlag i Stockholm har utkommit ett litet häfte, kalladt: Till Sveriges unga döttrar, moderliga råd af Elin, som från hemmets tilldragande verld utkastar betydelsefulla vinkar, hvilka den unga qvinnan ej bör underlåta att följa. De äro dess bättre ej pjunkiga, men grundade på iakttagelser, gjorda af en vaken blick. Samme förläggare har utgifvit Lille Petter RA422444. RS — 000 .