Veckokrönika. Dialog på gatan. — Promenader kors och tvers i butikerna. — En ypperlig kund. — Göteborgs album. — Gå, gå, gå! — En sonsmoral och ett otillastående i framåtskridandet. — Nya stadsfullmäktigvalet. — Prof. C. R. Nybloms föreläsningar. — Revue triste. — Ordspel. — Ah! Se goddag min hedersbror! — Dienor! sa tysken, är du i staen glada gargon? — Ja, jag kom med bantåget i middags. Förbaskadt otrefligt julväder, ni skaffat er, äkta Göteborgs-dimma! — Iondoner, min bror, Londoner, if you please ! — Qvittar lika! Med eller utan dimma var det i alla fall f.n så trefligt att träffa dig så här flux. Men nu lägger jag också beslag på dig för hela den här dagen. Du måste hjelpa mig med en sak. Ser du, jag är förlofvad ... — Förlofvad! Nej tack, min bror, då är du ohjelplig! — Göteborgswitz! Men skämt åsido, sedan 8 dagar är jag välbeställd fästman. Påminner du dig den vackra blondinen, som du så ifrigt dansade med på Lovisadagen i Marstrand i somras? Hon är nu min fästmö! — Fröken Ebba ... omöjligt. Du skulle ha lyckats röra denna marmorstaty ... otroligt! Till bjertat, som var kallt, Säg hur du lågor bar? Hur kunde du bli allt, För den du intet var? — Tackar för komplimangen. Men allt det der ska du få veta sedan. Nu till det vigtigaste. Jag har kommit in för att köpa julklappar ... — Jo, då har du just kommit vackert ut. Men svara, ädle yngling, hvad kommer detta mig vid? — Ack jo! Förstår du inte. Du skall hjelpa mig att välja. Jag är alldeles ensam här, min blifvande fru svärmor lider af migrän och syster min arbetar som en fyra fötters symaskin för att få alla sina julklappar