Göteborgsposten – 12 december 1868, sida 2

; den religösa friheten och lät de härvarande prostestanterna förstå, att de borde inkomma med begäran om tillåtelse till grundläggande af ett Guds hus. Barcelonas protestantiska kommun är temligen stark. Staden skall således enligt all sannolikhet snart . kunna, äfven den, uppvisa en evangelisk kyrka. I anledning af den omhvåälsning som inträdt uti alla fordna grundsatser om uteslutandet af främmande reI ligionsöfningar, hafva protestanterna haft flera möten, i af hvilka det sista, som hölls d. 27 Nov. på aftonen, j synnerhet var märkvärdigt. Omkring 200 katolska i spanjorer hade infunnit sig till detsamma och åhörde i predikan af en deras landsmän, hvilken såsom prest j öfvergått till protestantismen. Densamma var alldei les passionsfri och hofsam; men med religionen förenade sig täta hänvisningar på de närvarande politiska förhållandena och på den högaktning, som friheten förtjente. Många af de närvarande läto efter mötets slut gifva sig igenkänningskort, på hvilka de äro berättigade att vid nästa sammankomst medföra hvardera fyra vänner. Hvad katolicismen vinner i England, tyckes den sålunda förlora i Spanien. För öfrigt tyckas förhållandena i Spanien tyvärr mer och mer utveckla sig i riktningen af, hvad Times korrespondent betecknar såsom en egennyttig anarki. De oordningar och republikanska demonstrationer, om hvilka telegrafen och korrespondenserna från Madrid nästan dagligen bringa underrättelse, äro just icke af stor betydelse, men vittna likväl om en tilltagande partikamp mellan republikanare och monarkister, hvilken artar sig till att sluta i ett kaos. Tidningen Reforma menar, att det ges endast få, som icke se himlen betackt med moln och förebud till stormar, då de undersöka frågan om den allmänna ordningen. var och en, som iakttager den politiska horisonten, måste befara, att det redan i morgon skall uppstå beklagansvärda oordningar och våldsamma skakningar. Enstämmigt framhålles i alla berättelser från Paris, att det republikanska partiet utvecklar en tiofaldigt större verksamhet, än det monarkiska. Republikanerna ha redan organiserat 49 central-valkomitcer i provinserna, hvilka återigen ha under sig 2,500 valkomiteer i de enskilda kretsarne. Att regeringen sjelf hyser bekymmer för framtiden, framgår tillräckligt af de ordres, hon tillsändt guvernörerna i provinserna. Genaral Prim har beslutat befalla alla spanska generaler, som ännu vistas i utlandet att oförtöfvadt återvända till Spanien, emedan de i motsatt fall skola bli utstrukna ur armåens listor. Krigsministern misstänker åtskilliga ibland dem för att konspirera mot den nuvarande regeringen. Inom Preussens deputerade kammare har Bismarck nu åter talat. Under budgetdebatten uppstod en liflig ordstrid angående bibehållandet af gesandtplatsen i Dresden. Wolfel framhöll härvid nödvändigheten af att ha en gesandt i Dresden, så länge Österrike också har en gesandt derstädes, för att derigenom ha en motvigt mot Beusts antipreussiska känslor. Hoverbeck och Virchow talade för postens nedläggande; den sistnämnde önskade tillika, att man skulle följa Österrikes liberala tendenser. Härpå svarade Bismarck: Jag kan icke här inlåta mig i en diskussion om min (i fall jag så får säga) wienerkollegas person. Jag endast anmärker, att jag icke har mig någonting bekant om, att han skulle vara fientligt sinnad emot mig. Att vi skulle följa Osterrikes föredöme, kan väl ändock i allmänhet förstås så, att vi t. ex. äfven skulle ha en armå om 800,000 man och en för 10 år fastställd status. Jag tror, att det är med de liberala regeringarne likasom med damerna: de yngsta behaga alltid mest (allmän munterhet). Jag menar, att Österrike nu skapar den frihet, som vi redan haft i 20 år (2). På befallning af Frankrikes krigsminister skall nu vid hvarje regemente inrättas en särskild jernvägstjenst, d. v. 8. ett visst antal personer skall inöfvas i att kunna föra ett jernvägståg. Den aflidne finansministern Foulds byst skall uppsättas i Versailles museum. För Rossinis efterlemnade verk har en förläggare bjudit dennes enka en summa af en half million. Af de 78 personer, som d. 3 December fördes till polisprefekturen, hafva 60 frigifvits och 18 förts till Madras. S:t Beuve har vägrat att ingå i den nya Moniteur såsom medarbetare. En ny tidning: La voix du peuple, skall inom kort utkomma. Inom arbetarekretsar ha redan 10,000 personer tecknat sig såsom aktieegare, af hvilka hvardera deltager i grundläggningskapitalet med en teckning af 10 fres. Denna organ skall ha för ändamål att uppställa speciela arbetarekandidater vid de nya valen. I England har hertigen af Norfolk en af den katolska adelns mest framstånde medlemmar, i Arundel lagt grundstenen till en stor katolsk kyrka. som skall komma att uppföras på hans bekostnad. Kostnaderna äro beräknade till 50,000 p. sterl.