Göteborgsposten – 11 december 1868, sida 2

illa! sade Gregorius XVI, ty lydig är han ej hvad han tör öfrigt kan vara! — Tvifla ej på det, helige fader! sade min mor ifrigt. — Jag vet det, jag vet det! Han är ju en af mina häftigaste motståndare och jag kunde frestas att fråga honom: Saul, hvi förföljer du mig: ... Men det är icke något nytt! sådana blinda angrepp har vår betryckta kyrka i alla tider varit utsatt för och med Guds hjelp öfverlefver den också detta. Han yttrade dessa ord med en så bitande ironi, att jag på en gång kände mig förödmjukad och retad. Derefter gjorde han åter korstecknet och gick vidare. Frampå eftermiddagen kom jag af en händelse till Petersplatsen och såg en mängd menniskor röra sig bort mot Vatikanen. Jag följde mekaniskt med. Vi kommo genom cortile Bramante in i en stor sal, hvarest man utställt en mängd dyrbara presenter från hans helighet till Mehemed Ali, som tack för de tolf kolonner, hvilka af paschan voro skänkta till Paulskyrkan. Den vackraste af dessa presenter var ett mosaikbord med Peterskyrkan i midten, omgifven af romerska prospekter och med paschans namnchiffer på sidan i en dyrbar krans af briljanter. Jag var ej stämd för beundran och be