Göteborgsposten – 7 december 1868, sida 2

burg, i det att det samtidigt dermed tillkännagitvit sör de tyska staterna, som voro deri intresserade, sina åsigter. I det kabinettet i Paris utan något förbehåll går in på de sullbordade sakta af 1866 och sasthåller vid sitt förbehåll, hvad de tyska staternas framtid angår, uttalar det jemväl, såsom det säges, den önskan, att Tysklands status quo måtte erkännas af Europa, som bör täga detta status quo under sitt beskydd och göra det till en gemensam sak för alla. Denna princip, hvars kränkning skulle i vissa fall kunna blien casus belli, skulle beskydda småstaterna mot deras stora grannars äregirighet, och småstaterna skulle då icke af egen drift och efter eget godtfinnande kunna undandraga sig uppfyllandet af de fördrag, som befästat deras oberoende och konstituerat deras sjelfstyrelse. Det franska bladet tillägger ytterligare i hänsyn till ett bref f. ån London, att bemedlingsförslaget gerna skall upptagas af lord Clarendon, hvilken man allmänt betecknar som lord Stanleys efterföljare i utrikesministeriet. — Det är, säger bladet, på grund häraf icke omöjligt, att den engelska regeringen tager initiativet till en bemedling, hvars ändamål skulle vara att gifva det af pragerfredan framgångna faktiska tillståndet i Europa en allmän och högtidlig stadssästelse. Det var helt naturligt, att denna för visso på sakernas rätta ställning fotade uppfattning icke skulle slå an i Tyskland, utan tvärtom der möta mothugg, såsom man säger, åtminstone i Preussen. köln. Zeit. besvarar neml. det franska bladets uttalande med bl. a, följande ord: En inblandning i Tysklands inre angelägenheter och ett försök att göra dess nuvarande ofärdiga tillstånd varaktigt och otöränderligt skola hvarken Preussens statsmän eller något annat parti i Tyskland låta bjuda sig, Tyskland tillhör endast tyskarne! är den allmänna lösen. I nationala frågor tåla vi ej någon inblandning. Det låter snarare tänka sig, att en international angelägenhet, såsom den nya gränsen hvilken skall enl. pragerfredens bestämmelser uppdragas mellaa Preussen och Danmark, kan bli föremål för en vänskaplig bemedling, såframt de tvenne itrågavarande makterna icke heller på tredje året efter fredsfördragets afslutande kunna derom bli eniga. Det hedervärda bladet uppmanar derföre sin regering att uppfylla pragerfreden i hänsyn till Nordslesvig, men upprepar samtidigt, att Preussen likväl måste behålla de strategiska punkterna Als och Dyppel, stödjande sig på denna jesuitiska moral, som börjat mer och mer ingå i Tysklands politiska teorier, att eftersom hela verlden vill fred, skall ingen göra Preussen Dyppel och Als stridiga, förutom Danmark som likväl är vanmäktigt gentemot Preussen. Således: bladet proklamerar ett ärligt genomförande af pragerfreden, men vill samtidigt påtvinga Danmark sin egen godtyckliga tolkning af densamma. Valen i England äro nu alla fullbordade. D. 30 Nov. egde de sista tvrifvelaktiga grelskapsvalen i Sommersetshire rum och föllo på tvenne konservativa. Under det att i städerna de liberala ha en stor öfvervigt (208 liberala mot 92 koaservativa), eger motsatsen rum vid valen på landet. Antalet af representanterna för de engelska grefskapen utgör 171 och bland dem äro 126 konservativa. Lancashire har valt 8 konservativa och ingen liberal, Cheshire, Kent, Norfolk, Somerset ha valt sex konservativa och ingen liberal, andra grefskaper ha valt fyra, tre eller två konservativa, och det är blott ett enda grefskap, Cornwall, som icke skickar någon konservativ till parlamentet. Af de 40 engelska grefekapen skicka 14 endast konservativa, 15 ett flertal af konservativa och 9 lika antal konservativa och liberala; endast i Hertfordshire äro de liberala i majoriteten och Cornwall ega de helt och hållet. Man kan således icke förneka, att, om än ett flertal af samtliga de valberättigade engelsmännen är stämdt för Gladstone politik, är dock ett mycket stort antal, och just en mycket betydande klass af folket, emot denna politik och har i konservativ anda uttalat sig för beståendet af de gamla förhållandena mellan stat och kyrka. I Skotland stå sakerna helt annorlunda. Intet enda stadsval har utfallit i konservativ anda; och af grefskapernas valda representanter äro 25 liberala mot 7 konservativa. De liberalas seger på Irland är icke alldeles så stor; det representeras af 66 liberala och 37 konservativa. Man förbereder telegrafliniernas öfvertagande af staten och deras förvaltnings ställande under poststyrelsen. Denna är dertill redan färdig och har bl. a. i sin biblioteksbyggnad uppställt en fullständig samling af alla slags elektriska telegrafinstrumenter och apparater, från den första apparaten af Cooke och Wheatstone år 1837, som begagna fem trådar och en återledning, till bröderna Siemens Morse Inkers och sir J. Wheatstones Fast Speed:-instrument, hvilken senare kan tolegrasera omkring 120 stafvelser i minuten, d. v. s. hålla jemna steg med en god talare eller god stenograf. Telegrammer. STOCKIOLIU d. 6 Dec. Omkring 1200 med