Göteborgsposten – 4 december 1868, sida 2

ansåg skulle vara ebehagligt för mig att känna till. Min herre var synbarligen något förvirrad. — Sålunda, min älskade, blir du ej ledsen öfver att jag deltager i denna supå: — I ett afseende något — i ett annat ej det ringaste. — Får jag bedja dig förklara hvad du menar, bad hennes man i det han åter fick ett anfall af dåligt lynne. — Du väntar väl ej att jag skall tala till dig som en hjeltinna i en melodram, sade hans hustru skrattande. Emellertid påminner det mig om någonting som jag kan göra. Vill du taga på dig din nattrock för ett ögonblick? Jag vill se huru denna rökmössa, som jag broderat åt dig, passar tillsammans med den. — Gerna, svarade mannen i det han tog af sin ridrock och i stället tog på sig nattrocken. Finge jag råda mig sjelf skulle jag ej bära någon annan. — Jag tror att den passar bra, sade min herrskarinna efter att ha jemfört den nya mössan med den gamla nattrocken. Nu kan du taga den af dig. — Det är ingen brådska, svarade min herre i det han beqvämt satte sig i en länd