Göteborgsposten – 30 november 1868, sida 1

hon kort före n min faders död hemsökt af en rysligt förhärjande sjukdom. IIennes anletsdrag, hvilka fordom lära hafva varit af en häntörande skönhet, äro numera alldeles förstörda; hon döljer dem derföre bakom en slöja. Jag har aldrig sett henne utan denna. Hennes lidande är obotligt och, som hon sjelf påstår, smittsamt, derföre har hon aldrig tillåtit mig att ens vidröra hennes hand. Hon undflyr menniskors närhet, det grämer henne att vara föremål för förskräckelse; af denna orsak har jag städse burit omsorg för att ingen utom hennes sköterska och den svarte: tjenaren, som är oss orubbligt tillgifven, skulle få veta om den hemlighet hon döljer bakom : slöjan. För denna orsaks skull ville jag äfven bortskafla paviljongsfönstret från min trädgård. Lilli hade liksom bedöfvad afhört honom ; han stod fullkomligt ren inför henne. I stället för det förmenta brott, som åt hans stolta väsende hade förlänat något demoniskt, läste hon nu på hans panna blott de ädlaste tankar .... Det hade från hennes spädaste barndom funnits i hennes karakter ett starkt utprägladt drag af rättvisa. Oaktadt all hennes trotsighet och egensinne, hade man aldrig behöft tvinga henne till att göra afbön, då hon begått någon förseelse; var hon orvertygal